Ledare. .

2014-04-12 06:00
Extremliberalt. Skolsystemet i Sverige är det mest extremliberala i världen. Inte ens marknadsliberalismens högborg USA tillåter att offentligt finansierade skolor drivs med vinstsyfte. Bild: Antonio Martínez
Extremliberalt. Skolsystemet i Sverige är det mest extremliberala i världen. Inte ens marknadsliberalismens högborg USA tillåter att offentligt finansierade skolor drivs med vinstsyfte.

Det stora systemskiftet

I ett tal till de statliga verkscheferna i januari 1985 gjorde Olof Palme en grundlig analys av de skilda förutsättningarna mellan samhällelig service och verksamhet efter kommersiella principer. Hans sammanfattande slutsats blev “Ett privat av vinstintressen styrt system klarar inte målet att på lika villkor ge människorna de sociala tjänster de har behov av.” Moderaterna under ledning av Ulf Adelsohn gick till val samma år med krav på systemskifte. Men det vann inget gehör hos svenska folket. Det var en betydelsefull seger över egoismens krafter.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

29 år senare är systemskiftet ett faktum. Ja det har till och med gått långt utöver vad vi som den gången tillhörde det (s)egrande laget i våra vildaste fantasier kunde föreställa oss.

Forskare konstaterar att skolsystemet i Sverige är det mest extremliberala i världen. Inte ens marknadsliberalismens högborg USA tillåter att offentligt finansierade skolor drivs med vinstsyfte. Samma non-profitsystem råder i våra nordiska grannländer. Utvecklingen mot avreglering och privatiseringar har gått i samma riktning inom vård- och omsorgssektorn.

I den nyutkomna boken Den stora omvandlingen (Leopard förlag–red. Kent Werne & Olav Fumarola Unsgaard) görs en djupgående granskning av välfärdsmarknaden.

Några fakta: 2012 köpte kommunerna, landstingen och staten verksamhet (skola, vård och omsorg) av privata aktörer för 104 miljarder–en fördubbling sedan 2005. Andelen av den skattefinansierade välfärden som drivs i privat regi ökade från 7 till 17 procent mellan 1998 och 2012. Stockholm sticker ut mest. Här drivs 32 procent av sjukvården inom landstinget privat, och hela 65 procent av primärvården 2012. Vinstdrivande företag (aktiebolag) kontrollerade 83 procent av den privata andelen 2012. 8 av de 10 största vård- och skolkoncernerna ägs av buyout-bolag (riskkapitalbolag), formellt av fonder med säte i skatteparadis. Vinstdrivna äldreboenden har i snitt 10 procent lägre personaltäthet än kommunalt drivna. Vinstdrivna friskolor har i snitt 18 procent lägre lärartäthet än kommunala.

Länge kunde politiker–främst borgerliga–i oträngt mål sjunga valfrihetens och mångfaldens höga visa samtidigt som de stora vård- och skolkoncernerna skar guld med täljknivar. Framgången i denna typ av ”entreprenörskap” bygger mycket på skicklig lobbyism gentemot politikerna. På vilken annan marknad kan man köpa loss en vårdcentral för 700 000 kronor och i brådrasket sälja den för 20 miljoner? Så småningom mörknade emellertid molnen över dessa kvasimarknader. Den ena vårdskandalen efter den andra avslöjades inom de stora riskkapitalägda vårdkoncernerna Attendo och Carema. JB-koncernen (John Bauer-gymnasierna) gick, efter att under många år ha mjölkat staten på skattepengar, i konkurs. I Hälsans förskola bjöds på knäckebrödsfrukostar för att frigöra kapital. Trixandet kallas för att ”återinvestera” i verksamheten. Pyttsan! I de yttersta av dessa dagar får vi så veta att den stora skolkoncernen Academedia har mörkat 333 vinstmiljoner med skatteplanering. Pengarna gick till att betala räntor på lån som bland annat har tagits för att bolaget ska kunna köpa och starta ännu fler skolor.

Länge såg politikerna med begränsad eller ingen oro på utvecklingen. Det verkar ibland som om mänskligheten vaknar först när något riktigt drastiskt inträffat. Friskole- och vårdskandaler å ena sidan, dödsfall i samband med fotbollsvåld å den andra sidan.

Nu tycks Sveriges politiker vilja springa åt samma håll och införa begränsningar. Men hastigheten liksom åtgärdernas omfattning varierar. Längst går Vänsterpartiet som vill ha en välfärd fri från vinsttänkande. I den frågan ligger man väl i fas med svenska folkets uppfattning. En färsk Sifo-undersökning bekräftar tidigare opinionsmätningar i frågan. 6 av 10 svenskar vill förbjuda vinster i välfärden. Under alla förhållanden borde en del kunna göras. Som till exempel införande av regler som garanterar att skolpengen stannar i den verksamhet den är avsedd för och att sätta stopp för riskkapitalägda koncerner inom välfärdsverksamheterna. Vem lyssnar politikerna på–välfärdsexploatörerna eller folkopinionen?