Kultur & Nöje.

2016-09-16 12:01
  • På bilden: Li Brådhe, Elin Rusk, Hans-Peter Edh och Johannes Wanselow.  Bild: Emmalisa Pauly
    På bilden: Li Brådhe, Elin Rusk, Hans-Peter Edh och Johannes Wanselow.

Svartbottnad komedi om dansk-svenska relationer

I morgon är det världspremiär för Stockholms blodbad på Malmö stadsteater. Dramat handlar om de tre dagar då omkring 100 svenskar miste livet. Men det är också en tidlös historia om vad som händer när forna grannar och vänner blir varandras fiender.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

En sorts uruppförande av Stockholms blodbad ägde rum för två år sedan på den experimentella teatern Mungo park i Köpenhamn. Moqi Simon Trolin och Lucas Svensson, som båda är svenskar bosatta i Danmark, hade fått i uppdrag att på en dag skapa en uppsättning som skulle visas samma dag, där temat var just Stockholms blodbad.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


– Att få i uppdrag att göra något om Stockholms blodbad är som att be någon skriva en pjäs om andra världskriget. Det kan bli vad som helst av det, beroende på vilken vinkel man väljer, säger Moqi Simon Trolin.

Moderna paralleller

Den fråga han som regissör och Lucas Svensson som dramatiker ställde sig var vad denna del av historien hade att säga oss i dag. De paralleller de drar går bland annat till Bosnien, Rwanda och det pågående kriget i Syrien.

– När kriget i Bosnien bröt ut var vi många som undrade vad som hände när grannar och tidigare vänner började döda varandra. Men Stockholms blodbad är just en sådan händelse som vi har i vårt eget lands historia, säger Moqi Simon Trolin.

Den danska snabbversion som gjordes byggde på rätt omfattande research, som till stora delar är kvar i den stora och genomarbetade version som nu får premiär. 

Hoppar mellan epoker

Den som väntar sig ett historiskt kostymdrama lär bli besviken, för den pjäs som nu har tagit form på Malmö stadsteater är ett lekfullt teaterstycke som hoppar mellan tidsepokerna. Det är en komedi vars nattsvarta botten handlar om våldets mekanismer. Men -uppsättningen, som görs med en orkester på scenen, är dessutom en uppgörelse med alla de fördomar som finns mellan danskar och svenskar.

– Vi har tagit varenda kliché som finns, och staplat dem på varandra, säger Moqi Simon Trolin.

Uppsättningen är svensk-dansk i hela sitt upplägg, där halva teaterensemblen och hälften av de medverkande musikerna kommer från andra sidan Öresund.

Ett kärlekspar som finns i pjäsen spelas av Mathias Linderoth och Marie Tourell Søderberg. Han kommer från Helsingborg och hon från Köpenhamn, så båda är vana vid dansk-svenskt utbyte. Men det är första gången de har arbetat ihop med skådespelare från andra sidan sundet. För dem båda har samarbetat varit roligare och mer givande än vad de hade trott. Den svårighet de har stött på har handlat om språket, där det har varit lätt att gå vilse bland nyanserna.

”En ny typ av förbrödring”

Men de språkliga hindren har bit för bit röjts undan. De tar som exempel där scenografihänvisningarna har varit att de ska ta små steg. Där upptäckte de att Marie Tourell Søderberg hade skrivit in det svenska ordet ”steg” i sitt manus. Mathias Linderoth hade däremot skrivit in det danska ordet ”skritt”.

– Det är en ny typ av förbrödring, där vi byter språk med varandra, säger han.

Framförs på både svenska och danska

Stockholms blodbad spelas på Hipp den 17 september till den 28 oktober. Alla medverkande talar sitt eget språk, vilket gör att den framförs på både danska och svenska. Men det blir en textad översättning av de danska replikerna.

Fakta

Stockholms blodbad

År 1520 tågade den danska kungen Kristian II in i Stockholm och lät sig hyllas som svensk kung. Hårda strider hade föregått hans intåg i huvudstaden, men den nyutnämnda härskaren förklarade att han erbjöd sina tidigare motståndare amnesti om de lade ner vapnen.

I tre dagar festade de forna motståndarna tillsammans inne på Stockholms slott. På dag fyra kallade kungen till rådsmöte och slottsportarna låstes. Ledarna för den tidigare motståndsarmén dömdes sedan av en kyrklig domstol för kätteri.

I ytterligare tre dagar pågick sedan avrättningarna av de dömda. Biskopar, adelsmän och borgare fanns med bland de omkring 100 personer som avrättades.

Händelsen ledde till att Kristian II i Sverige fick öknamnet Kristian tyrann. Men att han i Danmark skulle gå under smeknamnet Kristian den gode avfärdas i dag som en myt.