De två lokalerna på Föreningsgatan härbärgerade en gång två krögare som kom så dåligt överens att bråken ledde till rubriker i lokaltidningen. Idag – när lokalerna slagits samman – huserar den ekologiska och veganska restaurangen Kaos här och den tidigare grannfejden har ersatts av Peace, Love and Understanding för hela slanten.
Det är länge sedan man behövde leta efter ett vegetariskt utbud i Malmö. De ställen som finns kan alltså nischa sig ytterligare för att skilja sig från varandra. Kaos är ett av de ställen som kan få malmöbor att tro att de befinner sig i Berlin. Publiken är visserligen yngre, lokalen är bättre upplyst och borden har ännu inte riktigt fått samma patina. Men det slumpade möblemanget skapar en charmigt brokig harmoni, personalen visar en lite rörande valhänt vänlighet och möjligheten att hänga här från lunch över eftermiddagsfika till kvällssupén gör att matpatrullen känner sig lika hemma som på vilken restaurang som helst vid Görlitzer Park.
Vår servitris berättar att vi hittar menyn på väggen bakom oss och när vi vet vad vi vill ha är vi välkomna fram till disken för att beställa. Vinutbudet är ytterst klent, bara ett vitt och ett rött att välja mellan (60 kr/glas). Istället har man satsat på öl. Vi beställer en Trashy Blonde (60 kr) och glömmer bort vårt uppdrag för en stund i ett samtal om ölnamn och hårfärgning.
Klassiska rätter i ny form
Menyn är lätt att sätta sig in i och priserna är mycket överkomliga. Det finns en avdelning med smårätter och barmeny (18-85 kr) och tio huvudrätter (85-189 kr). Majoriteten av dessa är skapade på fejk-spåret. Det bjuds alltså klassiska rätter som burgare, tacos och kroppkakor – men allt på ekologiska och veganska ingredienser. Vi beställer Frasig tofu (145 kr) och Wellingtonplanka (180 kr). Tofun smakar mycket bra, täckt med en lätt och frasig panering. Den serveras placerad på en laddning fint kokta grönsaker i buljong. Enligt menyn ska denna bestå av kokosfond, men umamin är så stark att kokossmaken försvinner i något vi misstänker vara ett ansenligt tillskott av natriumglutamat.
Wellingtonplankan gör oss där-emot enbart lyckliga. Tunna skivor seitan – en glutenbaserad veteprodukt som påminner om kyckling – har marinerats och gräddats inrullad i smördeg. De uppskivade bitarna är kraftfullt kryddade och har en lätt rökig ton. Till detta serveras en något försiktigt kryddad, gratinerad potatisgratäng, rödvinssky och en fräsch sallad med äpple och groddar. Allt är mycket gott. Matpatrullens vegetarian menar att det är det godaste hon ätit på mycket länge, kanske rent av sedan det senaste Berlinbesöket.
Båda rätterna är rejäla och mättande. Ett vanligt problem när det lagas mat till vegetarianer är att man glömmer bort att ersätta den mättnad som proteinet ger oss kött- och fiskätare. Kvar på tallriken finns några vackra grönsaker, men inte en fullödig måltid. Detta misstag gör man inte på Kaos. Båda våra måltider är väl sammansatta och mycket generösa.
Mäktiga godsaker
Efteråt vill vi ändå ge den lockande disken med desserter, kakor och tårtbitar en chans. Vi äter med ögonen och väljer en vitchokladmousse och en chokladbakelse. Det är övermodigt. Godsakerna är väldigt mäktiga och – antar vi – baserade på kokosfett, vilket lägger sig som ett tungt lock över den tidigare middagen. Någon av de små rawfoodkulorna hade varit helt tillräckligt.
Vi hänger kvar en stund och trivs. Det är påfallande många par vid borden runtom oss som myser mittemot varandra över stearinljusen. Folk kommer och går. Den lågmälda och vänliga tonen mellan gäster och personal skvallrar om att många är stammisar. Vi förstår varför.
