Kultur & Nöje.

2015-01-16 15:00
Kerstin Bergman, docent i litteraturvetenskap i Lund är redaktör för antologin. Bild: Jenny Håkansson
Kerstin Bergman, docent i litteraturvetenskap i Lund är redaktör för antologin.

Deckarlandskap

Från Ystad och Löderup i söder till Kurravaara i norr sträcker sig kartan i den nyutkomna antologin Deckarnas svenska landskap. Antologin är en guide för alla de deckarbitna som vill kunna navigera sig runt i landets rika flora av litterära mord och brott.

Antologin kom till efter en rad seminarier vid Lunds universitet där forskare, recensenter och andra intresserade möttes för att diskutera fenomen som var knutna till genren deckare. I antologins 25 kapitel presenteras Sveriges alla landskap genom en eller ett par deckarförfattare som på ett intressant sätt har lyft fram landskapets natur och miljöer. 

Varje kapitel avslutas med en lista över andra böcker och författare som har utspelats i landskapet. Till boken hör också en Sverigekarta där intressanta deckarmål är utprickade. Bland de orter som är med finns städer, men också mindre kända orter som Drömme, Åmot, Gammelstilla och Mossbystrand.

– Vi har lyft fram de platser som är intressanta i olika deckare. Med på kartan finns också de vägar man kan ta för att komma till de här platserna, förklarar Kerstin Bergman, docent i litteraturvetenskap i Lund och redaktör för antologin.

Inriktad på landsorten

Antologin är inriktad på de svenska landsortsdeckarna och urvalet av författare har styrts av vilka som har gett nytt liv åt en plats eller ett landskap. Kapitlen om Skåne och Uppland är skrivna av etnologen Carina Sjöholm. I Skåne är det giganten Henning Mankell som lyfts fram och hur hans böcker, filmatiseringar och guidade turer tillsammans bidrar till att ge besökare nya upplevelser av det skånska landskapet. Upplands författare blev Kjell Eriksson, som med sin bakgrund som trädgårdsmästare får avsnitten om växtlighet att blomma lite extra. 

Kerstin Bergman har bland annat tagit sig an Dalarna, där Aino Trosell låter sina fiktiva karaktärer resa kors och tvärs genom ett landskap fyllt av storslagen natur och spår efter människor som har levt och arbetat där.

Kerstin Bergman började som ung med att plöja sin pappas samling av Maria Langs böcker.  Som forskare i litteraturvetenskap fortsatte hon att studera den svenska litteratur som hör till den mest lästa, både inom och utom landet, genom att inrikta sig på deckare. Jämte vetenskapliga artiklar i ämnet har hon tidigare skrivit en engelsk guide, Swedish crime fiction, för att möta det sug efter mer information som hon mötte när hon föreläste om sin forskning utomlands.

– En fråga jag ofta får är hur det kan komma sig att svenska deckarförfattare skriver om så mycket våld, när landet i övrigt verkar vara så snällt, säger hon.

För de utländska läsarna av svenska deckare är det inte bara intrigerna utan också det samhälle som skildras som lockar.

– Många utländska läsare är intresserade av det välfärdssystem som kan anas i böckerna. De svenska deckarna lockar också med sina skildringar av jämställdhet. För oss kan böckerna verka könsstereotypa men i många länder är det intressant med böcker där männen hämtar barn på dagis och tar pappaledigt, säger hon.

Vass samhällskritik

Att många svenska deckare innehåller förhållandevis vassa samhällsskildringar är enligt Kerstin Bergman något vi kan tacka författarparet Sjöwall-Wahlöö för.

– Efter att deras deckare publicerades har vi haft en mycket lång tradition med samhällskritik i deckare. Sedan kom Stieg Larsson och öppnade även för att man i deckare blandar genrer, förklarar hon.

Henning Mankell, som med sina Wallanderdeckare startade vågen med landsortsdeckare, är en annan viktig trendsättare inom den svenska deckartraditionen.

Ingen större avmattning

Den svenska internationella deckarsuccén sägs ibland ha ebbat ut. Men enligt Kerstin Bergman finns det inga tecken på någon större avmattning.

– Det fortsätter att komma ut många, både sådana som är bra men i och med att mängden har ökat så ser vi också en del som är mindre bra. Och de svenska deckarna blir fortfarande översatta och säljer bra i många länder, precis som filmatiseringarna också fortsätter.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Skåne

Maj Sjöwall och Per Wahlöö ”Polis, polis, potatismos!” (1970)

Blekinge

Bo Balderson ”Partiledaren avgår med döden” (1982)

Halland

Stieg Trenter ”Tolfte knappen” (1965)

Småland

Karin Wahlberg ”Flickan med majblommorna” (2004)

Öland

Anna Jansson ”Falskt spel” (2013)

Bohuslän

Camilla Läckberg ”Lejontämjaren” (2014)

Dalsland

Pia Hagmar ”Spindelnätets fångar” (2014)

Värmland

Maria Lang ”De röda kattorna” (1965)

Västmanland

Maria Lang ”Kung Liljekonvalje av dungen” (1957)

Närke

Håkan Nesser ”Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö” (1998)

Hälsingland

Mons Kallentoft ”Vårlik” (2010)

Uppland

Kerstin Ekman ”Den brinnande ugnen” (1962)

Dalarna

Aino Trosell "Järngreppet” (2008)

Gästrikland

Ingrid Boström ”Voodoopakten” (2014)

Västergötland

Kristina Appelqvist ”Minns mig som en ängel” (2014)

Östergötland

Mons Kallentoft ”Jordstorm” (2014)

Södermanland

Liza Marklund ”Prime time” (2002)

Härjedalen

Tove Klackenberg ”Självtäkt” (2004)

Medelpad

Jonas Moström ”Storsjöodjuret” (2013)

Jämtland

Kerstin Ekman ”Händelser vid vatten” (1993)

Ångermanland

Putte Näslund ”Lönndom i Skuleberget” (2008)

Västerbotten

Åke Axelsson ”Flickan i läderkängorna” (2011)

Norrbotten

Majvor Müller ”Under ytan” (2011) 

Lappland

Åsa Larsson ”Till offer åt Molok” (2012)