– Man kan säga att de lever som i flyktingläger, utan möjlighet att få kontakt med varandra. Vad vi ska göra är att skapa gröna stråk. Om vattensamlingarna på en plats torkar ut kan grodorna då på ett naturligt sätt förflytta sig, säger Thomas Hansson på Länsstyrelsen i Skåne och projektledare för satsningen.

Extra känsla för förändringar

Lökgrodor och strandpaddor, som båda trivs i sandmiljöer, hör till de varelser som börjar sina liv i vatten och sedan flyttar upp på land. Genom sin anatomi, där de andas genom huden, är de extra känsliga för alla förändringar i närmiljön. 

– Vi tror att de har varit mycket mer utbredda för hundra år sedan, men de har svårt att klara sig i dagens kemikaliebaserade jordbruk. De har en viktig roll som indikatorer, då de snabbt visar på förändringar i vår vatten- eller luftmiljö, säger Thomas Hansson.

Projektet startar med en inventering av hur många djur som finns och var de finns. Efter det ska djurens naturliga miljöer förbättras och nya yngel ska planteras ut.

– Det har gjorts en del sådana satsningar tidigare, bland annat i Tomelilla där lökgrodor hittades i ett grustag. Djuren har där svarat bra på de åtgärder som vidtogs för att skapa bättre livsförutsättningar för dem, vilket är ett gott tecken, både för grodorna och för tillståndet i vår närmiljö, säger Thomas Hansson.

Målet; att göra livet bättre för några få arter, är något som kommer att glädja fler.

– Det är fler djur som föder sina unga i vatten som kommer att gynnas, som till exempel trollsländor, säger Thomas Hansson.

Tio miljoner till Sverige

Projektet leds av Länsstyrelsen i Skåne, men den största delen av arbetet kommer att göras i Danmark, som har flest områden där grodorna trivs.

– Av de 50 miljoner EU satsar kommer ungefär 30 att gå till Danmark medan Tyskland och Sverige får tio miljoner var, säger Thomas Hansson.

I Sverige är Skåne den grodtätaste regionen, där 40 av de 50 arter som finns i landet lever.