BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Bilderna är tagna mellan 2011 och 2016, på omkring 15 djurparker runt om i världen, bland annat i Sverige, Danmark, Tyskland, Polen och USA.
– Min mission är att ta djur på allvar. Min utgångspunkt har varit att undersöka vad djurparker egentligen fyller för funktion. Trots att vi har så stor kärlek till djur så skövlar vi deras natur och berövar dem friheten, för att placerar dem i en verklighet som passar oss. Människans relation till djur är en komplex fråga som kräver en seriös diskussion, säger Julia Lindemalm.
När hon inledde sitt projekt kontaktade hon aktuella djurparker.
– Jag mejlade och berättade att jag ville göra intervjuer och följa med djurskötare i deras jobb. Av vissa fick jag nej till svar. Andra svarade inte alls. Min erfarenhet är att journalister bara är välkomna när parkerna vill göra reklam, i samband med att gulliga ungar har fötts till exempel. För övrigt är de väldigt dolda och slutna företag.
Sned självbild
Julia slår hål på myten att svenska djurparker på något vis skulle vara bättre än djurparker i andra länder.
– Av någon anledning har svenskar en felaktig självbild. Visst kan det se lite prydligare ut i svenska djurparker jämfört med vissa andra länder, men det är ju inte burarnas eller inhägnadernas utseende det handlar om. Det jag vill lyfta fram är frågan om det är rätt att ha vilda djur i fångenskap över huvud taget.
Att djurparker i allmänhet säger sig bedriva artbevarande arbete ger Julia Lindemalm inte mycket för.
– De flesta parker går ut med det i sin marknadsföring, men i själva verket är det få parker som faktiskt driver sådana projekt. Jag har ställt frågan till personal i parker, om de kan ge något konkret exempel på hur de arbetar med bevarande. Men jag har inte fått något svar. Jag tror snarare att man skyltar med bevarandeverksamhet för att att invagga oss i någon slags falsk trygghet, och för att rättfärdiga parkernas existens.
Med tanke på den tid vi lever i, och all kunskap vi i dag har om djur och deras behov och beteenden, tycker Julia att det är anmärkningsvärt att vi inte har kommit längre, inte ens i Sverige som ofta påstår sig vara en förebild vad gäller djurskydd och djurvälfärd.
– Bara en sådan sak som att Kolmården fortfarande håller delfiner i betongbassänger. Det känns ju inte särskilt progressivt.
Positiv respons
Även om bilderna i första hand signalerar melankoli och tomhet så innehåller de också inslag av humor, som bilden på vattenbocken som nyfiket kikar fram runt ett hörn i sin gallerförsedda verklighet med inslag av döda träd. Eller tigern som väljer att stoppa huvudet i en buske när den i koppel ska visas upp för publik.
– Jag har jobbat på att få in lite olika element i bilderna. De får inte vara för svarta. Jag vill ju att människor ska kunna ta dem till sig, och det blir lättare om de samtidigt är lite underfundiga, säger Julia Lindemalm.
