Nyheter.

2017-08-18 06:00

Vart tar träden ­vägen?

Malmö stad marknadsför sig som en grön stad med stora visioner om en hållbar miljö, men planerna på förtätning är långt gångna. På sin hemsida uppmanar man medborgarna att plantera egna träd för att bidra till en bättre stadsmiljö, men enligt kritiker motsvaras värdet av ett fullvuxet träd av 1 000 nya plantor.

”Det är inte acceptabelt”, säger oppositionen.

 

– Stadsträden är mer hotade än någonsin, säger Barbara Lindell, ordförande i nätverket Trädplan Göteborg som granskar storstädernas trädpolicys. Uppdaterade policys möjliggör för exploatering av grönytor och greenwashas. Man låter arkitekter visa bilder på stora befintliga träd trots att det är omöjligt att de skulle kunna finnas kvar efter en exploatering. I verkligheten dör upp till 60 procent inom ett år, menar nätverket.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Ett exempel hon ger är när städerna ersätter ett nedhugget träd med ett nytt.

– Vad man inte berättar är att miljöeffekten av ett fullvuxet 100-årigt träd inte motsvarar en eller två nya små plantor utan upp till 1 000 unga träd. Nyplanterade stadsträd lever i snitt bara 20 år eftersom de utsätts för buller, föroreningar, kvävs i trängseln av ledningar och asfalt och utsätts för ständiga vibrationer.

Kunskap och politisk vilja saknas

Barbara Lindell säger att skälet till den påstådda greenwashingen är att städerna vill växa snabbt medan det saknas kunskap och politisk vilja i hur man bygger en grön stad.

– Då blir det billigast att bygga i städerna på mjuka grönområden i stället för att bygga där marken är hårdgjord och kanske måste miljösaneras, som i före detta fabriksområden och liknande. Enligt våra beräkningar på skyddsvärda stadsträd i Sverige kan ett träd vara värt mellan 1 miljon och 1.5 miljoner kronor men i städer med höga fastighetsvärden beräknas ett enda gammalt träd vara värt upp till 10 miljoner.

Barbara Lindell har stor förståelse för att det byggs.

– Problemet är inte att det byggs bostäder utan att det byggs på befintliga grönområden och på bekostnad av 100-åriga träd i stället för i samklang med naturen och medborgarna.

Även oppositionen i Malmö, Moderaterna, är kritiska.

– Malmö stad har under många år haft hållbarhet som inriktning och den styrande minoriteten har ofta berättat om sitt stärkande hållbarhetsarbete. Däremot har de inte varit öppna med de utmaningar som staden står inför och de har varit rädda för att bli anklagade för greenwashing, säger Ramtin Massoumi (M), andre vice ordförande i miljönämnden och ersättare i kommunfullmäktige i Malmö.

– Ett bra exempel är att Malmö stad inte kan uppnå samtliga sina miljömål och endast ser ut att kunna uppnå vissa till år 2020. Av miljöprogrammets alla 19 delområden ser endast två ut att kunna uppnås inom fastställd tid. Stadens miljöprogram innehåller mycket vackra ord men prioriteras inte tillräckligt av den styrande minoriteten och det saknas politisk aktivitet och engagemang. Däremot fortsätter den styrande minoriteten att prata gott om deras misslyckade miljöarbete i staden. Detta är inte acceptabelt, säger Ramtin Massoumi.

Kami Petersen (MP) är politisk sekreterare på Malmö stad:

– Av BO 01 lärde vi oss att kombinera grönytor med tät bebyggelse. Genom att tillmäta träden ekonomiska värden kan vi argumentera lättare för ekosystemtjänster och ställa krav som vi kanske inte gjorde i samma utsträckning innan, säger Kami Petersen.

Anders Skans, Vänsterpartiets gruppledare i Malmö kommunfullmäktige, anser att det framför allt är bilarna som tar plats i stads­rummet.

– Varför ska vi ha gatuparkering på varje gata när vi kan ha trädalléer? Det är bara att instämma i det gamla kinesiska ordspråket ”Bästa tiden att plantera ett träd var för 20 år sedan, det nästa bästa är nu!”

Malmö stad: Vi måste tänka framåt

Mattias Thelander, trädspecialist i Malmö stad, är inte heller övertygad gällande de förtätningsplaner som de flesta större städer har i dag.

– Städerna växer kopiöst och många har fått för sig att förtätning av städerna innebär mindre milljöpåverkan. Men om vi tittar både på klimatförändringarna och på hur förtätade städer faktiskt ser ut så ser vi att vi kommer behöva fler träd men att vi bygger för färre, säger Mattias Thelander.

– Vi jobbar alltid utifrån att trädens levnadsvillkor ska bli så bra som möjligt men när det gäller privata markägare kan vi tyvärr inte göra så mycket här på kommunnivå. Det är vanligt att privata markägare hårdgör där det tidigare har varit grönt men allt vi kan göra är att ge uppmaningar och råd. Trädens värde är enormt och man måste ha med sig ett hållbarhetstänk. De 100-åriga bokar som vi har nu i Pildammsparken planterades inte för att det skulle vara fint i början av 1900-talet utan för kommande generationer. På samma sätt måste vi själva tänka framåt.

Orealistiska designtävlingar

Mattias Thelander menar att design och tävlingar är en del av problemet.

– I tävlingar kan man se en 100-årig rosa magnoliaallé på 100 träd och det låter ju jättefint – men det kommer aldrig någonsin att bli så om man inte har tagit med i beräkningarna det specifika trädvalets krav för att kunna leverera det man önskar sig. Det kommer att bli 100 torra pinnar i bästa fall.

När det gäller almsjukan tror han att Malmö lärde sig av sitt misstag.

– Eftersom vi hade 25 000 almar som dog så förändrades hela stadsbilden. Sedan dess har vi jobbat oerhört variationsrikt med ståndortsanpassning och diversitet, säger Mattias Thelander.

Men varför planterar man inte bara nya träd av olika arter längs till exempel Nobelvägen?

– Dels är det mer kostsamt att plantera i dag. En växtbädd kan behöva vara 15 kubikmeter för att kunna erbjuda ett träd tillräckligt med luft, vatten, utrymme och ­näring. Det går inte att sköta ­träden om de har erbarmliga förhållanden.

Borde man inte ha en större budget då och planera bättre?

– Det viktigaste är framför allt att man gör det så angenämt och vänligt som möjligt för de träd man har.

Tim Delshammar är landskapsarkitekt vid Malmö stad. Han håller med om att det är mycket prat om gröna varumärken men ser inget problem med det.

– Snacket om grön stad och verkstaden för att skapa den gröna staden rör sig oberoende av varandra och snacket har egentligen inte med verkstaden att göra. Överlag tycker han att implementering av trädplanering motsvarar beskrivningen av Malmö som en grön stad ganska bra men om det är tillräckligt vet han inte.

– Ju mer desperat man blir att bygga desto svårare är det för träden. Hårdgjorda ytor leder också till större risk för översvämningar. För tre år sedan blev källare och underfarter dränkta och det var mer tur än skicklighet att folk inte dog. Riskerna multipliceras när vi bygger en tätare stad, säger Tim Delshammar. Hur pass bra är svårt att säga och det är svårt att veta om det går ”åt rätt håll”. Det står skrivet i stjärnorna.

Samsyn ingen garanti mot byggherrar

På stadsbyggnadskontoret på Malmö stad är Tyke Tykesson planerare.

– I dag kan man se många städer i Sverige som är täta och grönskande och undra varför inte Malmö kan vara likadan men det är inte så enkelt. Vi har olika förutsättningar i de olika städerna och många som ska komma överens. På stadsbyggnadskontoret planerar vi, men vi utför inte, och på gatukontoret jobbar man konkret men kan vara beroende av byggherrar och entreprenörer. Så även om vi har kommit överens om en byggplan som skyddar befintliga träd kan det hända att de huggs ner ändå. Byggherrarna kanske hellre betalar vite än står för skötsel av träden på privat mark, säger Tyke Tykesson.

Han menar dock att det är fullt möjligt att skapa en grönare stadsmiljö.

– I Linköping samlar de ihop ledningarna i kulvertar under mark i stället för att breda ut dem överallt. På så sätt gör de plats för träd i staden, säger Tyke Tykesson. Så det är fullt möjligt och betalar sig sannolikt bara på några årtionden.

I översiktsplanen som Malmö stads förvaltningar jobbar utifrån tar man upp miljökonsekvenserna av förtätningen: ”Genomförandet av översiktsplanen kan ge både positiva och negativa miljöeffekter. Att bygga tätare i existerande stadsmiljö kan ge konsekvenser för kulturmiljön.” Utmaningar beskrivs som: ”Tillgänglig mark kommer i många fall att vara privatägd och det kan därför med nuvarande lagstiftning innebära svårigheter för kommunen att finansiera investeringar i gator, parker, ledningar med mera.”

I länsstyrelsen Skånes granskningsyttrande kritiseras översiktsplanen: ”Under de senaste åren har länsstyrelsen kunnat konstatera att många av Skånes översiktsplaner anger större markanspråk för utbyggnad än vad som behövs för att möta förväntad befolkningsökning och näringslivsutveckling.  Detta är problematiskt eftersom det riskerar att leda till en onödigt utglesad bebyggelse med sämre kollektivtrafik och serviceutbud och ökande transportbehov.”

Ny app möjliggör insyn

Tyke Tykesson tror att det kan vara ett problem ur trädens perspektiv att det är svårt att ha översikt även som kommunanställd.

– Det finns en trädstrategi, en översiktsplan och avtal men är svårt att få insyn i trädens framtid när det ska byggas tätare. Visst kan man önska att det skulle vara mer tydligt men nu har man åtminstone tagit fram en app där man följa Malmö stads träd och appen är ett stort steg i rätt riktning, säger Tyke Tykesson.

Fakta

Vad är förtätning?

Förtätning är ett begrepp inom stadsplanering, som syftar på någon typ av nyproduktion av byggnader inom befintlig bebyggelse.

Vad är växtbäddar?

En växtbädd är en plats på cirka 15 kvadratmeter under marken där trädens rötter får utrymme. Växtbädden fungerar också som bevattningsresurs.

Så laddar du ner Trädappen

Sök på CurioXyz i appstore. Ladda ner. Appen är kostnadsfri.