Nyheter.

2014-05-17 06:00
En katastrof. Rosengårds vårdcentral kallade för ett år sedan en väldigt stor grupp till tester, men bara tre av hundra som fick kallelsen kom. Det   är en katastrof, säger Anna Palmstierna. Bild: Jenny Wickberg
En katastrof. Rosengårds vårdcentral kallade för ett år sedan en väldigt stor grupp till tester, men bara tre av hundra som fick kallelsen kom. Det är en katastrof, säger Anna Palmstierna.

Kvinnor avstår från prov som kan rädda liv

Risken att få livmoderhalscancer ökar med 400 procent för de kvinnor som inte går på cellprovtagningar. Trots det är det bara tre av fyra skånska kvinnor som går på de provtagningar de kallas till. Andelen som uteblir är ännu högre bland kvinnor som har invandrat.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Cellprovtagningen, som alla kvinnor i Sverige automatiskt kallas till, kan bokstavligt talat rädda liv. Provtagningen gör det möjligt att upptäcka cellförändringar i livmoderhalsen på ett så tidigt stadium att de kan avlägsnas i tid. Anna Palmstierna, utvecklingsbarnmorska i Region Skåne, försöker att hitta vägar att nå ut till de grupper som inte kommer på testerna.

– I vissa grupper av utrikesfödda kvinnor når vi nästan inte ut till någon. Rosengårds vårdcentral kallade för ett år sedan en väldigt stor grupp till tester, men bara tre av hundra som fick kallelsen kom. Det är en katastrof, säger hon.

En svårupptäckt sjukdom

Livmoderhalscancer, som i många länder är en av de främsta dödsorsakerna bland kvinnor, är annars en svårupptäckt sjukdom.

– Det är fullt möjligt att ha utvecklad livmoderhalscancer utan att ha några symtom. Det tecken en del får är blödningar i samband med samlag, säger Anna Palmstierna.

Livmoderhalscancer kan drabba kvinnor tidigt i livet. En del insjuknar redan i 25-årsåldern. Dödligheten är störst bland de äldsta kvinnorna, men har också en topp bland kvinnor i åldern 30 till 35 år.

Framför allt svenskfödda kvinnor

I ett försök att höja andelen kvinnor som låter testa sig tog Anna Palmstierna för några år sedan initiativ till cellprovsbussen. Bussen, som inreddes med väntrum och ett rum för provtagning, finansierades av Region Skåne, Cancerfonden och sjuk- och hälsovårdsdelegationen. Bussen kördes ut till olika platser för att locka kvinnor till spontan och gratis provtagning. Andelen som hade cellförändringar var dubbelt så många som vid de tester som görs på de vanliga barnmorskemottagningarna.

– De cellförändringar vi hittade hade dessutom hunnit utvecklas mer än de vi hittar vid våra vanliga testningar, säger Anna Palmstierna.

Uppföljningen av försöket i Skåne visar att även om många som tidigare inte hade testat sig nåddes, så var de utrikesfödda kvinnorna fortfarande en målgrupp som missades nästan helt.

– Det var framför allt svenskfödda kvinnor som kom till bussen. En enkätundersökning vi har gjort visar att många kvinnor vill göra den här typen av undersökning efter kontorstid, men det mottagningarna har att erbjuda är tisdagar klockan två. För att nå ut bättre måste vi inom sjukvården anpassa oss efter de krav som ställs. Vi kan inte begära att kvinnorna alltid ska komma till oss. Vi måste ibland ge oss ut och möta människor där de är, och ur en aspekt var bussen ett bra alternativ, förklarar Anna Palmstierna.

Trots det lyckade resultatet så sålde Region Skåne cellprovsbussen när projekttiden var över. Bussen ägs numera av Falcks ambulanser. Den används fortfarande för cellprovtagningar runt om i landet. Men att hyra in bussen är dyrt och det är därför sällan den kommer till Skåne.

Informerar på familjemottagningar

När det gäller de utrikesfödda kvinnorna så finns det sätt att lyckas. Enligt Anna Palmstierna låter nästan alla testa sig, om de först får en ordentlig genomgång av vad det handlar om och varför testerna görs.

– Jag är själv ute och informerar kvinnor på familjemottagningar och på undervisningen i Svenska för invandrare. För dem som kommer från länder där människor inte är vana vid vårt utbud av förebyggande vård är det främmande att söka vård innan man har symtom, säger hon.

Mottagningar saknar budget

Barnmorskemottagningar i områden med många utrikesfödda kvinnor skulle kunna nå fram till fler, om de satsade på att först erbjuda information. Det som gör att en sådan åtgärd inte kan genomföras på ett enkelt sätt är att mottagningarna saknar budget för förebyggande arbete som handlar om information.

– De får betalt för vårdbesök. Om en barnmorska lägger fem timmar på att informera grupper av patienter om något så förlorar mottagningen pengar för den tiden, eftersom de förlorar de intäkter de skulle få om barnmorskan istället tog emot patienter för undersökning. För att komma runt det krävs det en ändring av faktureringsreglerna, säger Anna Palmstierna.

Riskgrupper

n Risken att utveckla livmoderhalscancer skiljer sig beroende på vilket land kvinnor kommer ifrån. Det visar de två nationella studier som har gjorts.

n    Kvinnor födda i Norge och i de baltiska länderna har förhöjd risk även när de går på cellprovtagningar. För de baltiska kvinnorna är risken 290 procent högre än för andra.

n    Invandrarkvinnor generellt har däremot inte förhöjd risk.

 

Cellprovsveckan

Cellprovsveckan pågår. Många mottagningar har haft ökade öppettider. 

Under veckan är cellprovsbussen i Skåne

Fredag den 16 maj, klockan 9.00-16.00 står bussen bakom Maria kyrka i Helsingborg.

Lördag den 17 maj, klockan 9.00-15.00 står den i Hässleholm, vid Andra Avenyn.

Söndag den 18 maj, klockan 9.00-17.00 finns bussen vid Mobilia, i Malmö.

Provtagningen i bussen är gratis.

Livmoderhalscancer

Cancer i livmoderhalsen utvecklas oftast långsamt under många år. Genom att gå på regelbundna cellprovskontroller kan cellförändringar som kan leda till cancer upptäckas och tas bort i god tid.

Den vanligaste anledningen till att man får livmoderhalscancer är att man genom sex har smittats med ett virus som kallas HPV, humant papillomvirus. 

Kondom ger ett visst skydd. Det går även att vaccinera sig mot ett par av de vanligaste virustyper som orsakar cancern.

Källa: Vårdguiden