Nyheter.

2016-02-19 07:05
ETC Malmö var med när Fredrik Norén tog vattenprover utanför Malmö i augusti förra året. Nu är kartläggningen klar, men eftersom det är svårt att tolka resultaten funderar man nu över vad som är nästa steg.   Bild: Jenny Wickberg
ETC Malmö var med när Fredrik Norén tog vattenprover utanför Malmö i augusti förra året. Nu är kartläggningen klar, men eftersom det är svårt att tolka resultaten funderar man nu över vad som är nästa steg.

Höga halter av skräpet vi inte ser

Mest mikroskräp finns det i vattnen utanför Malmö, Landskrona och Trelleborg. Längs den övriga syd- och ostkusten var däremot vattnen renare. Det visar den kartläggning av skånska vatten som gjordes i höstas. Men hur resultatet ska tolkas är oklart, då undersökningen är en av de första i sitt slag.

Det var i augusti förra året som undersökningen gjordes. Med mikroskräp menas partiklar som är högst fem millimeter stora, och alltså oftast för små för att vi ska se dem med blotta ögat.

Högst halter hittades vid en mätpunkt vid Segeåns mynning, där det var 8 000 mikropartiklar per liter vatten. 

– Det vi hittade där var framför allt väldigt höga halter plastpartiklar som hade blivit kvar efter förbränning. De kommer från sopförbränning och bilar och fartyg med dieselmotorer. Att det var så höga halter av de partiklarna är oroväckande då vi vet att de kan innehålla både tungmetaller och olika cancerogena ämnen, säger Fredrik Norén, forskare vid Svenska miljöinstitutet, som utförde mätningarna.

Näst högst halter fann man i proverna som hade tagits från Landskrona, med 2 800 partiklar per lite vatten. Trelleborgs hamn kom på tredje plats, med 2 500 partiklar per liter.

Mätningarna av mikroskräp gjordes tidigt i höstas vid 16 platser längs den skånska kusten, från Helsingborg i nordväst till Bromölla i nordost. Vattenproverna togs upp med två olika mätinstrument med olika grovlek. 

”Inte lika illa överallt”

Att de uppmätta halterna var lägre längs Skånes syd- och ostkust kan tolkas som ett gott tecken.

– I Öresund var halterna samma som vi har hittat vid mätningar på Västkusten, och som tycks vara som de är utanför större städer. Men att det var mindre mängder längs Skånes övriga kust var en trevlig syn. Det visar att det inte är lika illa överallt, säger Fredrik Norén.

Kartläggningen gjordes på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne, där man nu funderar över vad som kan bli nästa steg.

– Det är svårt att säga vad resultatet betyder eftersom det finns så få referenser. Det har gjorts en liknande undersökning i Bohuslän, men för övrigt vet vi inte hur det ser ut på andra platser. Vi vet inte heller så mycket om hur den här typen av utsläpp påverkar miljön i våra vatten, säger Jonas Gustafsson, marinbiolog på fisk- och vattenvårdsavdelningen på länsstyrelsen i Skåne.

En del av de plastpartiklar som finns i våra hav kommer från tvättvatten och andra utsläpp från våra hem. Källan till utsläppen är tandkräm, schampo, syntetkläder och annat som vi har i vår vardagsmiljö.  Men mycket av plasten kommer också från skräp som har kastats utomhus och förts ut i havet via dagvattnet.

– Här kan vi alla göra mycket genom att hålla rent omkring oss. Här kan dessutom kommunen bidra genom att göra det lätt för oss att göra rätt, det vill säga att kasta skräpet där det hör hemma, säger Fredrik Norén.

Från höstens mätningar finns en stor mängd oidentiferade mikropartiklar som ska undersökas vidare. 

– Vi är försiktiga och säger än så länge att det kan vara båtbottenfärg, men vi vet inte säkert ännu, säger Fredrik Norén.

Störst mängd av sådana hittills oidentifierade partiklar hittades utanför Ystad.

Det finns än så länge lite forskning kring hur utsläpp av mikroplast påverkar havsmiljön, men just båtbottenfärgen och cigarettfimpar hör till det som med stor sannolikhet är mest skadligt.

– Med båtbottenfärgen vet vi att den innehåller gifter. Den är ju gjord för att hålla alger och annat borta från båtarna, säger Fredrik Norén.

Fakta

Nedbrytningstid för olika föremål som innehåller plast

Fiskelina: 600 år

Plastflaska: 450 år

Tuggummi: 20–25 år

Plastpåse: 10–20 år

Cigarettfimp: 1–5 år