En rapport som Hörselskadades riksförbund, HRF, släppte för en vecka sedan, har lett till en debatt kring de privata hörselvårdsmottagningarnas försäljning av hörapparater. Enligt rapporten har audionomer i Skåne och Stockholm lockat sina kunder att köpa onödigt dyra hörapparater.

Men Skånes audionomer tillbakavisar kritiken och pekar ut de låga ersättningar de får från regionen som det egentliga problemet. En privatpraktiserande audionom får sammanlagt 2 884 kronor för en kunds sammanlagda hörselvård under fyra års tid. I en skrivelse till habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne påtalar audionomerna att den summan bara täcker den tid som krävs för utprovning av hörapparater. Ersättningen tar inte alls med det arbete som de som audionomer ska utföra, och som handlar om hörselrehabilitering och innefattar mer än bara utprovning av hörapparater. 

”Kan förstå deras reaktioner”

Anna Bärring, audionom på Hörseltjänst i Lund, har redan sett hur kunderna har börjat ifrågasätta det arbete hon utför sedan rapporten från HRF blev känd.

– Jag kan ju förstå deras reaktioner, men det som känns tokigt är att vi utses som syndabockar i det här när det egentliga problemet handlar om att de ersättningar vi får inte täcker det arbete vi ska göra.

I Region Skåne har nästan alla hörseltester och utprovningar av hörapparater lagts ut på privata mottagningar. På mottagningarna finns ett sortiment av hörapparater som har upphandlats av regionen och som patienterna kan få gratis, med en utprovningsavgift på 900 kronor som enda kostnad. Men kunderna kan också välja att ta emot en skattefinansierad hörselcheck, för att själva köpa en hörapparat som ligger utanför Region Skåne utbud. 

Möjligheten att på egen hand köpa hörapparater med hörselcheckar finns bara i Skåne och i Stockholm. Enligt Hörselskadades riksförbund, HRF, så är det genom detta system som oetiska försäljningsknep har öppnat för mindre seriös försäljningsverksamhet, där både mottagningen och de anställda audionomerna kan tjäna på att få sina kunder att välja bort landstingets sortiment för att i stället köpa dyrare apparater.

– Om checken täcker hela utgiften för hörapparaten, så spelar det inte så stor roll för patienten. Men oftast är det inte så, utan patienten luras att också betala ur egen ficka, och beloppen kan ligga på många tusen, säger Ingvild Falkenhaug, kommunikationschef för HRF.

”Påståendet stämmer inte”

I Skåne har andelen som har köpt en hörapparat med hjälp av landstingets hörselcheck stigit brant de senaste åren och låg i början av detta år på 65 procent av alla inköp. Men enligt Douglas Roth (M), ordförande för habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne, så är det en siffra som sannolikt kommer att sjunka igen.

– Vi har just avslutat en upphandling som gör att det i regionens eget sortiment finns nya och bättre hörapparater. Som myndighet måste vi genomföra en upphandling när vi vill byta ut vårt sortiment. Det tar tid och det var under den tiden som många av våra kunder valde att i stället använda checken för att kunna välja en mer modern apparat, säger han.

Även Anna Bärring anger det gamla sortimentet som förklaring till att andelen som köpte hörapparat med check ökade.

– I Skåne stämmer inte alls påståendet om att audionomer skulle sälja in dyra hörapparater i onödan. De hörapparater som Region Skåne hade i sitt gamla sortiment var föråldrade. När upphandlingen av nya drog ut på tiden så var det många som valde att i stället använda checken för att köpa nya apparater, som hade flera fördelar, som bättre ljudåterwgivning och att de är vattentäta, säger hon.

”Fått in ökat antal rapporter ”

Hörselskadades riksförbund instämmer med att de ersättningar som landstingen erbjuder de privata mottagningarna inte är tillräckliga. I sin rapport hävdar de att mottagningar försöker att motverka detta genom i stället förmå sina kunder att välja bort landstingets apparater till förmån för de dyrare alternativen med check, där mottagningen tjänar mer på affären.

– Vi har under senare år fått in ett ökat antal rapporter från medlemmar som känner sig lurade. Problemet är störst i Stockholm men har också börjat att förekomma i Skåne. Förutom att patienten luras att betala i onödan så är det ett slöseri med skattepengar. Det innebär dessutom att förtroendet för audionomerna sjunker eftersom patienterna inte kan lita på om de ger råd utifrån sin yrkeskunskap eller som försäljare, säger Ingvild Falkenhaug.

Rebecca Johansson, ordförande för Audionomförbundet i Sverige, bekräftar att försäljningsknep har börjat ta sig in i branschen, men hon betonar att det handlar om incidenter snarare än ett utbrett problem.

– Det finns hörselvårdsföretag där de anställda får bonusar när de säljer. Det är naturligtvis inte bra eftersom det kan göra det svårare för audionomerna att utöva sitt yrke enligt de etiska riktlinjer vi har. Ersättningarna från landstingen ligger lägre för audionomer än för läkare, trots att audionomen tillbringar mer tid med sina patienter, säger hon.

”Vill inte arbeta som säljare”

HRF:s rapport fick habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne att besluta om en kartläggning av hur försäljningen av hörapparater har skett. Skånes audionomer tar i sin skrivelse till nämnden upp beslutet som direkt kränkande för dem.

– Istället för att ålägga oss ännu mer administrativ byråkrati – tid som kunde ägnas åt brukaren – borde man lösa grundproblematiken. Med rimlig ersättning för det arbete som audionomen förväntas utföra undviker man risken att audionomen även skulle bli en försäljare, skriver de.

Audionomerna i Skåne poängterar att grundproblemet är de låga ersättningarna som undergräver deras verksamhet. I en hörselrehabilitering ingår flera besök där audionomen inte bara provar ut en hörapparat till sin kund utan också följer upp detta med att ge den hjälp som krävs för att de hörselskadade ska kunna använda sin utrustning på bästa sätt och att de verkligen får den hjälp de behöver för att så långt det är möjligt bygga bort de problem hörselskadan leder till. Men den delen av arbetet får privatpraktiserande audionomer ingen ersättning för.

Anna Bärring har inte bara sett hur kundernas förtroende har sjunkit till följd av debatten, utan också att kollegor har börjat söka sig bort från yrket.

– Vi vill verkligen inte arbeta som säljare utan vill kunna utföra ett seriöst arbete som audionomer. Att Region Skånes svar är att ge oss ännu mer administration, för att
de ska stärka kontrollen, gör bara situationen än värre, säger hon.