Hoppa till innehållet

ETC Malmö

Debatt: Vinstjakt påverkar hur vi ser på varandra

Bilder: Vänsterpartiet och Stock Xching
Bilder: Vänsterpartiet och Stock Xching

ETC Malmö.

Debatten om vinster i välfärden handlar om kvalitetsbrister, låg personaltäthet och pengar som går till skatteparadis. Det är stora problem som vi kommer att fortsätta lyfta. Men vinstjakten påverkar även hur vi ser på varandra, skriver Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Malmö som står för åsikten.

Debatten om vinster i välfärden handlar om kvalitetsbrister, låg personaltäthet och pengar som går till skatteparadis. Det är stora problem som vi kommer att fortsätta lyfta. Men vinstjakten påverkar även hur vi ser på varandra, skriver Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt.

När Praktiska Sverige AB för en tid sedan lade ner gymnasieskolor på flera håll i landet gick jag in på ägarnas hemsida. De är ett riskkapitalbolag vid namn FSN Capital och det är alltså de som bestämmer över Praktiska-gymnasierna. På hemsidan står det: ”Success is measured by the return to our investors” (Framgång mäts i avkastningen till våra investerare).

Om man tänker på vad det verkligen innebär som styrande princip för skolan så är det lika orimligt som skrämmande. Att riskkapitalbolaget resonerar så är naturligt. Men sådana principer ska inte tillåts styra våra skolor och sjukhus.

För skolors framgång mäts ju inte i avkastning till några investerare. Eleverna har en rätt till utbildning, det är det som är framgång. Jag vet att lärarna i de riskkapitalägda gymnasieskolorna gör sitt allra bästa, men de som organiserar och styr deras verksamhet har avkastningen som mål. Det påverkar oss alla.

Det finns områden där kalkyler om lönsamhet, avkastning och konkurrens har sin roll att spela. Marknaden kan göra ett bra jobb. Men det finns också områden där den inte hör hemma. Till skolan kommer vi som barn och ska växa och utvecklas som människor.

Till sjukvården och äldreomsorgen vänder vi oss när vi är som allra skörast och i störst behov av hjälp. Därmed rör välfärden de allra mest grundläggande delarna i våra liv och påverkar synen på vilka vi är som människor. På sådana områden passar inte lönsamhetens logik. På sådana områden ska vi mötas som människor och medborgare.

Oavsett hur lönsamma vi är så har vi vissa rättigheter. Det är till och med så att själva frågan om vi är lönsamma ­eller ej är en förolämpning och i förlängningen farlig. Varken vi eller övriga samhället finns till för företagens skull. Därför är det så allvarligt att allt fler och allt mer grundläggande samhällsområden idag ser till vår lönsamhet istället för vårt människovärde.

Jag vill att välfärden ska vara en fristad från marknadstänkande och vinstjakt. För att komma dit räcker det inte att reglera vinsterna lite grann eller sätta upp etiska regler för riskkapitalbolagen. De aktörer som endast befinner sig i välfärden för att maximera vinsten har helt enkelt ingenting där att göra.

För att se till att alla som driver välfärd gör det med en god välfärd som syfte och inte någonting annat, krävs det att de inte får plocka ut vinst. De som drivs av sina idéer kan då ombilda sig till företag utan vinstintresse, medan de som bara bryr sig om vinst får söka sig till andra områden.

Betydelsen av företagens möjlighet att plocka ut vinster från välfärden är stor. Den spänner från personaltätheten på det enskilda äldreboendet, till vår syn på varandra över huvud taget. Därför är det glädjande att en så stor majoritet av befolkningen säger nej tack till vinster i välfärden. Vi finner oss inte att reduceras till plus och minus i företagens lönsamhetskalkyler.
Jonas Sjöstedt
partiledare
Vänsterpartiet  

Ämnen i artikeln

00:00 / 00:00