Debatt: Vi öppnar staden – Entré är vårt!

Förbundet Allt åt Alla Malmö ställer frågorna: Vem är det som bestämmer vad som byggs i staden? Och hur många köpcenter tål egentligen Malmö?

Vad är det första som möter en när man kommer in i Malmö? Är det en vacker park, ett levande kvarter, ett torg med rörelse? Är det ett bibliotek eller en lummig allé? Nej, när man först åker in i Malmö norrifrån möts man av Entré; en fem våningar hög kloss i betong och glas. Entré är ett 55 000 kvadratmeter stort köpcenter som säger ”Välkommen till Malmö: shoppingstaden”.

Men bilden av Malmö som shoppingstad är falsk, hur gärna näringslivet än vill framställa staden som sådan. Entré står i princip tomt och i konkurrens med alla de andra köpcentrumen i vår stad erbjuder det inget av nytta. Under Stadskampsveckan gjorde vi i Förbundet Allt åt Alla ett försök att öppna upp staden och visa hur ett alternativt Malmö, en stad för alla, hade kunnat se ut. Ett Malmö där invånarna skapar sin egen stad efter sina egna behov. Ett Malmö för alla där vi alla får plats och får ta plats, där shoppingkassen inte är biljetten till våra gemensamma utrymmen. 

Vi lyckades trots att Entré valde att, med hjälp av väktare och polis, stänga köpcentret för oss som ville göra något annat än att konsumera. Vår poäng kunde inte göras tydligare än så; vi ville öppna upp, de ville stänga ute. Vi samlades i stället utanför köpcentret och där skapade vi en mötesplats där människor gjorde platsen till sin för en stund

Redan 1968 öppnade Malmös första köpcentrum, Mobilia. Sedan dess har många tillkommit och vi är nu uppe i knappa tiotalet stora gallerior. Efter det att Emporia byggdes ute i Hyllie och öppnade med sina 93 000 kvadratmeter kände många köpcenter att de låg i lä. Störst vinner är devisen och för att locka kunderna och köpkraften började flera köpcenter sina ombyggnader för att komma ikapp Emporia; Entré på Värnhem byggs om för nästan 300 miljoner svenska kronor, Mobilia är mitt uppe i en expanderingsfas, Caroli byggs om och har till och med lagt beslag på kyrkan så att denna i framtiden kommer att ingå i konsumtionspalatset. Risken för överetablering, alltså att företag slåss om kunder som inte finns, är redan förbi. Den är redan här och så även samhällsskadan som detta för med sig. Den här utvecklingen är del i en större tendens där mer och mer i samhället inhägnas och privatiseras – men vi i Allt åt Alla menar att utvecklingen självklart kan vändas.

När företagen går ut och stoltserar med 93 000 kvadratmeter planerad för konsumtion måste vi fråga oss vad den ytan hade kunnat användas till i stället. Vad trängs undan? Vad finns det inte utrymme för i en stad med så många köpcentrum? Varje kvadratmeter köpcenter är en kvadratmeter mindre för parker, simhallar, bostäder, fritidsgårdar, kooperativa fik, aktivitetslokaler och allt annat vi önskar oss. Malmö är vår stad och det är vi invånare som bör bestämma om högsta prioritet bör ges till vår fritid eller till investerarnas vinstmarginaler. Tyvärr är det tydligt var Malmö stads prioriteringar ligger. Kommunen har i ett flertal fall för länge sedan gjort sig av med allt ansvar då de har sålt marken till privata intressen.

Vi kan se att stadsplanering inte längre är ett demokratiprojekt och en slags resursfördelning i staden, utan att det i stället handlar om att planera för konsumtion. Kommuner planerar ofta vad som ska byggas i samråd med privata intressen (kapitalister), och skippar demokratisk dialog och transparens till förmån för snabba beslut. En tydlig effekt av detta är att kommunernas tjänstemän får göra uppföljningsutvärderingar av konsekvenserna istället för att som tidigare analysera konsekvenserna innan ett beslut. Men detta är en utveckling som kan vändas. Dels genom politiska beslut som skapar utrymme för bostäder och gemensamma platser, dels genom att vi organiserar oss och skapar rum där vi kan mötas och arbeta för förändring.

Vi försökte att skapa ett sådant rum på Entré. Under 15 minuter visade vi vad vi invånare hellre vill göra med de platser som köpcentrumen i dag upptar. Vi tog det utrymme som vi anser självklart tillhör oss. Vi bröt mot de osynliga reglerna som säger att staden är en plats för konsumtion och inte en plats för lek, körövningar, roller-derby, utomhusbio eller spontana bokbyten. Under 15 minuter tillhörde platsen Malmös invånare och under de 15 minuterna var vi fria att göra vad vi ville... samtidigt drömmer vi om ett samhälle där de där femton minuterna dras ut till en livstid.

Vi öppnar upp staden - Staden är vår!

Förbundet Allt åt Alla 
Malmö