Hoppa till innehållet

ETC Malmö

Debatt: Vi är invandrare och invandrarättlingar

Agas verkstäder på Lidingö arbetar italienska Luciano Veschetti som svarvare 1965. De svenska rekordåren under åren 1950 till slutet på 1960-talet hade inte varit möjliga utan arbetskraftsinvandring.
Agas verkstäder på Lidingö arbetar italienska Luciano Veschetti som svarvare 1965. De svenska rekordåren under åren 1950 till slutet på 1960-talet hade inte varit möjliga utan arbetskraftsinvandring. Bild: Bild: TT

ETC Malmö.

Vi är bägge invandrare eller ättlingar till invandrare. Vi uppskattar verkligen detta land som gett oss och våra förfäder ett skydd i oroliga tider.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Malmö som står för åsikten.

Jag (Anders Kjellström) är ättling till de valloner som kom till Sverige under sent 1600-tal. Orsaken var att det toleransedikt som gällt i Frankrike hade upphävts 1685, det så kallade ediktet i Nantes. Detta medförde att protestanterna utsattes för förföljelse och diskriminerades och hundratusentals flydde, de flesta från nuvarande södra Belgien. De kom till Sverige och många var utbildade. Bland dem fanns läkare och arkitekter, men framför allt hantverkare och affärsfolk. De inordnade sig ganska snabbt i det svenska samhället och blev tidigt en del av Skeppsbro-adeln och kom sedan att spela en viktig roll i den svenska industrialiseringsprocessen.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Senare invandrarströmmar har haft ett liknande öde. Den judiska invandringen från sent 1700-tal har berikat det svenska samhället och det gäller också de få judiska flyktingar som kom under 1930-talet. De kom att spela en betydande roll i Sveriges intellektuella liv.

De ungrare som kom efter upproret i Budapest 1956 har i dag samma inkomster och förmögenhetsförhållande som övriga svenskar. En total integration således inom cirka 50 år.

De svenska rekordåren under åren 1950 till slutet på 1960-talet hade inte varit möjliga utan den arbetskraftsinvandring som vi hade under denna period från Sydeuropa. Det var bland annat dessa som svarvade ihop den svenska exportindustrins produkter.

Jag (Ali Alabdallah), kom som invandrare under kriget i Syrien i slutet av 2013. Då tvingades jag att fly till Sverige. Men tvånget innebär inte alls att jag ska bli en maktlös människa inför det nya landet och stora utmaningar som möter varje invandare utan tvärtom.  

Vi i denna senaste invandringsvåg hoppas att kunna bidra till det svenska samhällets utveckling.

Vi kan exempelvis marknadsföra och sälja svenska varor i hela arabvärlden och framför allt i Gulfen. Vi har språket och den kulturella kompetensen.

 En annan sektor där vi skulle kunna bidra är att hjälpa till att lösa problemet med den åldrande befolkningen. Dessa kommer att behöva stöd av den kommunala hemtjänsten och även inom övrig äldrevård. Då de flesta av oss är relativt unga kan detta bli en viktig arbetsuppgift i framtiden.

Ett ytterligare område där vi kan berika både det svenska samhället och arabvärlden är att vi kan översätta litteratur både från svenska till arabiska och omvänt. Detta skulle bli en tillgång för alla, då det finns stor både svensk och arabisk litteratur. Vi kan bidra till att ge ett vidare perspektiv på världen och därmed berika det svenska samhället och detta genom att delta i det offentliga samtalet och att publicera böcker och artiklar.

Vi bägge är tacksamma mot det svenska samhället och vi hyllar det land som tagit emot oss och givit oss nya livsmöjligheter. Denna öppenhet är ett grundläggande svenskt värde och för detta värde är vi villiga att stå upp och kämpa.

Ämnen i artikeln