Debatt. .

2013-11-09 01:00

Skolreformer ger ingen effekt

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Betyg tidigt, nya läroplaner, ny lärarutbildning och förstelärare. Regeringens reformer för skolan har varit många, men de får ingen effekt. Problemet ligger i det fria skolvalet och det är dags att en fristående kommission utreder dess påverkan på den svenska skolan, skriver gymnasieläraren Maria Dahl i Malmö.

Inför nästa års val är skolfrågan en av huvudfrågorna. Ett lands framtid bygger på den satsning man gör på barn och ungdomar idag. En bra, likvärdig skola för alla borde vara målet.

Svenska elevers dalande resultat i internationella kunskapsmätningar är skrämmande och en mängd reformer har genomförts de senaste åren för att vända den nedåtgående trenden: Betyg i tidigare år, nya läroplaner, mer dokumentation av elevernas studiesituation, ny lärarutbildning och förstelärare. Listan kan göras lång, men reformerna får ingen effekt.

Det saknas nämligen vilja och mod att se till de större strukturerna. Det dalande resultatet för den svenska skolan sammanfaller helt med införandet av det fria skolvalet och etablering av friskolor i början av 1990-talet. Det har lett till en snabbt ökande segregering av elever och en uppdelning i A- och B-skolor. Segregationen ökar inte bara kunskapsklyftorna i samhället, den sänker hela landets kunskapsnivå!

Om en verklig politisk vilja finns att bryta den katastrofala utvecklingen inom svensk skola måste man rätta till dessa strukturella felsteg. Idag är många rädda för att deras barn ska få problem av att blandas med barn från andra sociala eller etniska grupper i skolan.

Det är djupt tragiskt, det var nämligen just denna kombination – skolor med elever från olika bakgrund och en likvärdig skola för alla elever – som från 1960 talet till början av 90-talet gjorde den svenska skolan unik och gav elitplaceringar i internationella mätningar.

Den 27 mars i år publicerade ledamöter från Kungliga Vetenskapsakademien och ledande svenska och utländska forskare nya rön vad gäller marknadsstyrning av skolan. De levererade svidande kritik av hur det svenska friskolesystemet med rätt till vinstuttag tillåtits dränera den svenska skolan och bidragit till att segregationen ökat och kunskapsnivån sänkts.

I mitten av april i år publicerade SOM – institutet statistik som visar att 67 procent av svenska folket är emot vinstuttag i välfärden. Tydligen anser inte politikerna att man bör lyssna till väljarna i den här frågan. Sju av åtta riksdagspartier är inte emot vinstuttag i välfärden. Vi har ett demokratiproblem!

Hur kan friskolor ta ut stora vinster, kommunala skolor med samma skolpeng per elev lyckas ju inte få pengar över, snarare fattas det resurser? Jo, genom att ha låg lärartäthet, liten undervisningstid per elev, inga läroböcker, skolgårdar, bibliotek, laborationssalar, salar för estetiska ämnen eller för idrott. Specialpedagoger och skolvårdspersonal anställs inte. Istället för att utveckla skolor har skattemiljarder förvandlats till vinst för privata bolag.

Skolinspektionens generaldirektör Ann Marie Begler har efterfrågat verktyg för att samhället ska kunna kontrollera och kvalitetssäkra friskolornas verksamhet. Grundläggande kontrollmekanismer av friskolornas kvalitet och ekonomi har alltså inte funnits under tjugo år. Det är skandal! Vilken annan skattefinansierad verksamhet slipper ekonomisk revision och kvalitetsgranskning?

För att rädda den svenska skolan måste vi medborgare omedelbart kräva en fristående kommission som utreder hur det fria skolvalet och etableringen av friskolorna påverkat utvecklingen i den svenska skolan. En ekonomisk revision av hur friskolorna disponerat skattemedel bör ingå i utredningen.
Maria Dahl
Gymnasielärare i Malmö