Hoppa till innehållet

ETC Malmö

Debatt: Pappmuggarna och kilowattimmarna

”En fråga ställs till staten från  korsningen Industrigatan/Nobel- vägen på Norra Sorgenfri: Varför ger staten råd till medborgaren att  inte lägga pengar i muggen?”
”En fråga ställs till staten från korsningen Industrigatan/Nobel- vägen på Norra Sorgenfri: Varför ger staten råd till medborgaren att inte lägga pengar i muggen?” Bild: Bild: Erlend Aas/NTB/TT

ETC Malmö.

Nobelvägen bildar en gräns mellan två oreglerade marknader iSverige, tiggeriet och elmarknaden.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Malmö som står för åsikten.

Med en hand slås strömmen på. Bostaden lyses upp av kilowattimmar som hushållet köper på en oreglerad elmarknad. På natten lyser det i stadens bostadsfönster. Men i kvarteret Brännaren i Norra Sorgenfri är det mörkt. Vid förra sekelskiftet pressades här frön för tillverkning av olja. I dag bor här ett par hundra personer. Men här finns ingen elektricitet trots att den närmsta grannen är ett energibolag.

Invånarna i kvarteret Brännaren överlever i dag på återvinning och genom att sträcka fram en pappmugg och hoppas att någon lägger sina pengar i just denna. Minimala inkomster som ofta går vidare till familjer som inte bor i Sverige.

Längs med kvarterets sidor sträcker sig två asfalterade vägar. Industrigatan som en gång kantades av tillverkningsindustri och Nobelvägen som är uppkallad efter en känd uppfinnare. 

Nobelvägen bildar en gräns mellan två oreglerade marknader i Sverige, tiggeriet och elmarknaden. Mitt emot kvarteret Brännaren finns det som en gång var Malmö Energi. Sedan kommunens utförsäljning av detta kommunala bolag har här vuxit fram ett av världens största privata energibolag.

Under tiden som en nationell samordnare utreder utsatta EU-migranters situation växer bosättningen i kvarteret Brännaren. Samtidigt inhägnas tomma industritomter i närheten för att förhindra fler bosättningar. Under tidig höst rekommenderar den nationella samordnaren tillsammans med barn-, äldre- och jämställdhetsministern att medborgaren inte ska lägga pengar i tiggarens mugg. Trots att medborgaren ser akut nöd hos den som håller i pappmuggen. Personen som håller i pappmuggen befinner sig helt utanför det institutionella skyddsnätet både i Sverige och i hemlandet.

En fråga ställs till staten från korsningen Industrigatan/Nobelvägen på Norra Sorgenfri: Varför ger staten råd till medborgaren att inte lägga pengar i muggen?

Varför denna skillnad på oreglerade marknader? 

Den synliga pappmuggen som sitter ihop med en fattig familj och de oreglerade kilowattimmarna som är sammanlänkade med osynliga kontrakt. I det senare fallet ger staten absolut inga råd till vilken källa medborgarens pengar ska läggas i. Vinsterna från köpen av kilowatt från ett av världens största privata energibolag går varken till fattiga familjer, till medborgaren eller till staten, utan vinsterna rinner i stället vidare utanför Sverige.

Ämnen i artikeln