Hoppa till innehållet

ETC Malmö

Debatt: Lärarlegitimationen är nödvändig

ETC Malmö.

Svar till Maria Karlsson ”Lärarlegitimation ett spel för gallerierna”, ETC 10 januari 2014.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Malmö som står för åsikten.

Svar till Maria Karlsson ”Lärarlegitimation ett spel för gallerierna”, ETC 10 januari 2014.

Den nya skolreformen började gälla 1 juli 2011 och sedan dess har mycket förändrats i skolan; ny skollag, ny läroplan, ny lärarutbildning, lärarlegitimation, stärkt skolinspektion och så vidare. Utöver det har även gymnasieskolan genomgått stora förändringar. De som drabbats hårdast från den tidigare läroplanen är elever som har kommit från studieovana hem. För att åtgärda problemen genomförde regeringen, med Folkpartiet i spetsen, en reform, som bland annat innebar en tydligare indelning i högskoleförberedande och yrkesförberedande program, för att förbättra gymnasieskolan. Mycket har hänt hittills.

Vi har sett under denna regeringsperiod att Sverige har fått en högre lärartäthet av utbildade lärare, fram till läsåret 2012/13 har antalet elever per utbildad lärare minskat från 14,3 till 14,0 i grundskolan och från 16,7 till 15,7 i gymnasiet, enligt Skolverket. Vi har nu fler elever som läser avancerade kurser i matematik och vi ligger väldigt högt med språkkunskaper i engelska mot jämförbara länder. Exempelvis andelen elever som valt Matematik E har ökat med 40 procent på bara tre år, från 2009 till 2012. I engelska hade 2,5 gånger så stor andel av eleverna läst kursen Engelska C av de som slutade gymnasieskolan 2012 jämfört med de som slutade 2006. 

Men samtidigt kan vi konstatera att svensk skola inte har lyckats med det viktiga målet att förbereda våra unga med kunskap och för ett liv utanför skolan. Mer kommer att behövas göras. Internationella undersökningar har tydligt visat att Sverige behöver rycka upp sig.

Den senaste PISA-undersökningen talade sitt tydliga språk, svensk skola har fortfarande utmaningar som måste lösas. De elever som genomförde PISA-undersökningen är den sista årgången av elever som uteslutande gått grundskolan i det gamla systemet. Nästkommande PISA-undersökning, som presenteras år 2016, är den första undersökningen med elever som delvis gått i en skola med den nya skolreformen. 

Men fram till dess måste vi fokusera på den viktigaste nyckeln för en kunskapsskola, läraren. Genom ny lärarutbildning och kanske främst genom lärarlegitimation har lärarens yrke kvalitetssäkrats i högre utsträckning. Den lärare som ska sätta betyg i exempelvis i historia ska inte bara ha generella kunskaper om betygssättning. För att förstå på djupet elevernas kunskaper, eller hur elevernas kunskap i historia har utvecklats, behöver läraren själv ha en mycket god insikt i ämnet. Därför är det naturligt med ämnesbehörighet för att sätta betyg.  

Lärarförbundet har varit en hårt pådrivande faktor för att förverkliga just legitimation för lärare, där förbundet lyfter betydelsen för hur mycket den svenska skolan kommer utvecklas kvalitetsmässigt de närmsta åren. Likaså har Lärarnas Riksförbund drivit förslaget sedan tidigt 90-tal om lärarlegitimation. Men det är först med en alliansstyrd regering det har blivit verklighet. Mer än 170 000 legitimationer har utfärdats, enligt Skolverket. 

Vi har sett att reformerna har börjat visa resultat. Attraktionskraften börjar öka: antalet behöriga förstahandssökande, enligt Statistiska Centralbyrån, har ökat med mer än 40 procent. Jämfört med 2008, som kan ses som ett bottenår. Men detta räcker inte, för att säkra lärarförsörjningen på Sveriges skolor och på alla nivåer återstår mycket att göra. En viktig faktor är att förbättra de generella lönenivåerna för lärare. Folkpartiet Liberalerna anser också att kommunerna måste bli bättre på att erbjuda de främsta lärarna bra betalt. 

Men den främsta punkten är att Sverige måste återförstatliga skolan, reformerna som Folkpartiet genomför i riksdagen får tyvärr alltför liten verkan om inte kommunerna, som är huvudmän för skolan, är villiga att genomföra dem och verkligen satsa på framtidens generation. Därför är en nationell skola i världsklass en förutsättning för att Sverige ska vara ett framgångsrikt land också i framtiden. 

Ewa Bertz
gruppledare (FP)

Ämnen i artikeln