Hoppa till innehållet

ETC Malmö

Debatt: Lär av Malmö – årets bästa miljökommun

ETC Malmö.

Miljöaktuellts granskning av kommunernas miljöarbete placerar Skåne län på en sjätte plats bland Sveriges 21 län, när kommunernas sammanlagda resultat jämförs. Vi vill uppmana övriga kommuner i länet att lära av Malmö, årets bästa miljökommun både i Skåne och bland landets samtliga 290 kommuner. Höör står för länets svagaste placering med plats 273 i landet.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Malmö som står för åsikten.

Miljöaktuellts granskning av kommunernas miljöarbete placerar Skåne län på en sjätte plats bland Sveriges 21 län, när kommunernas sammanlagda resultat jämförs. Vi vill uppmana övriga kommuner i länet att lära av Malmö, årets bästa miljökommun både i Skåne och bland landets samtliga 290 kommuner. Höör står för länets svagaste placering med plats 273 i landet.

Vi har granskat kommunernas miljöarbete och delat ut utmärkelsen Sveriges bästa miljökommun de sex senaste åren. Årets granskning visar att trenden generellt sett är positiv och att kommunerna sammantaget driver det svenska miljöarbetet framåt. Sveriges nationella klimatmål är en 40-procentig minskning av växthusgaserna till 2020; två av tre kommuner ställer tuffare klimatkrav än så. Ett flertal kommuner inriktar sig på att helt fasa ut fossila bränslen och vi kan konstatera att många kommuner har skärpt sina upphandlingsrutiner sedan förra granskningen. För att nämna några konkreta exempel.

Det finns också dystrare trender. Exempelvis fortsätter många kommuner att nagga i kanten på mark som egentligen borde sparas till kommande generationer för rekreation och livsmedelsproduktion. Exploatering av tätortsnära grönområden ökar, och marktypen har nu gått om jordbruksmarken som den mest exploaterade. Det finns med andra ord en stor förbättringspotential.

Vi gör med vår rankning inga anspråk på att vara heltäckande, men de många ingående parametrarna ger oss en god bild av ambitioner och aktiviteter på hållbarhetsområdet. Rankningen baseras bland annat på en enkät med mer än 20 frågor. Exempelvis tar vi reda på om kommunen har en miljöplan som knyter an till de nationella miljömålen och om man tar hänsyn till ekosystemtjänster i sitt planarbete. 90 procent av kommunerna besvarade enkäten; merparten av de kommuner som har hamnat på plats 250 eller sämre i rankningen har valt att avstå, trots påminnelser.

Vi har även vägt in fakta och statistik från exempelvis Sveriges kommuner och landsting, länsstyrelser, Ekomatcentrum, Avfall Sverige och Energimyndigheten i utvärderingsarbetet.

Utmärkande för starka miljökommuner är dels en uttalad politisk vilja att driva miljö- och hållbarhetsarbete framåt, dels ett gott samarbete mellan tjänstemän och politiker. Omvänt utmärker brist på ambitioner och samarbete mellan politiker och tjänstemän kommuner med svagt miljöarbete.

Det finns exempel på kommuner som tycks vilja framstå som bättre än de verkligen är, när de besvarar vår enkät. Till exempel uppger många kommuner att de har placeringsdirektiv som utesluter investeringar i miljö- och klimatskadlig verksamhet så som oljeborrning i Arktis. Men när vi ringde runt visade det sig att ekonomi- och finanschefer hade misstolkat frågan – till sin egen fördel.

Inför nästa års miljörankning uppmanar vi övriga kommuner i Skåne att låta sig sporras av Malmö, Sveriges bästa miljökommun 2014. 

Vi vill också uppmuntra lokal och regional media att använda vår granskning när de i sin tur granskar sina kommunpolitiker, så att väljarna kan göra hållbara val till kommunfullmäktige i september!

Mikael Salo
chefredaktör, Miljöaktuellt

Jesper Gunnarsson
kommungranskare, Miljöaktuellt

Ämnen i artikeln

00:00 / 00:00