Gammalt blir nytt genom barnslig kreativitet

Carin Hernqvist kom i kontakt med återbruk i Los Angeles. Sedan i våras driver hon verkstaden Återskapa i Malmö där spillmaterial från industrier blir till barnens leksaker.

Carin Hernqvist hade jobbat som lärare i Rosengård i tio år när hon följde med sin man till Los Angeles och blev volontär i en skapande verkstad på en skola. Spill från olika industrier blev till nya saker med hjälp av elevernas kreativitet.
– När vi flyttade hem till Sverige igen sade jag upp mig från jobbet i Rosengård för att utveckla idéerna om återbruk som jag fick på den där skolan, berättar hon när ETC Malmö träffar henne i det kreativa rum som hon nu byggt upp under namnet Återskapa på Stpln/Stapelbädden i Malmö.

Öppet för barnfamiljer
Rummet är fullt av spillmaterial, staplat på hyllor längs väggarna. Allt från olika industrier och företag i Malmö med omnejd.
– Jag får till exempel gamla trasiga strumpor och strumpludd från Wramborgs strumpfabrik, plastdetaljer från plastindustrin Sundqvist, gamla mattprover från en arkitektbyrå och överblivna tapetrullar från Tapetorama, berättar Carin Hernqvist.

En söndag i månaden är rummet öppet som drop-in-verkstad för barnfamiljer. Senaste gångerna har det kommit nästan hundra besökare.
– Många gör gubbar där trådrullar från strumpfabriken blir kropp och plastdetaljerna från Sundqvist blir ögon. Jag har fått gamla 3D-glasögon från SF också som används flitigt. SF använder dem bara en enda gång, säger hon.

Bra för miljön
Övriga dagar fylls verkstaden av skolbarn i olika åldrar. Carin Hernqvist har fått pengar från Allmänna Arvsfonden för att sprida tanken om återbruk till unga och hon har tagit kontakt med alla elever som är aktiva i miljöråd runt om i Malmö på skolor som har så kallad grön flagg.

Eleverna har fått komma på olika teman som de skulle vilja utforska tillsammans med sina klasser. Ofta är temat återbruk eller kretslopp men kan också vara något helt annat.
– Nästa vecka kommer det en klass som ska ha tema HC ­Andersen. Det är bra, jag vill gärna att det som vi gör här ska kopplas till det som händer i skolan så att det här blir något de kan ta med sig och ha användning av, säger hon.

Alla industrier som bidrar med material har varit positiva till projektet.
– Mycket av det som jag tar hand om är sådant som inte ens återvinns utan som går direkt till förbränning. Så det här är bra både för miljön och kreativiteten, säger Carin Hernqvist.

Linnea Nilsson

Hannah Runnqvist har fått kunskapen i arv

Hannah Runnqvist är kemist, men har hållit på med hantverk och sömnad hela livet. Mormor sydde mycket och mamma hade egen tygaffär. Kunskapen har gått i arv liksom tankarna om återbruk.

– Idag tänker vi att det här är viktigt och bra, men förr var det en nödvändighet. De hade inte råd att köpa nytt och hade man kanske till och med odlat linet och tillverkat tyget själv lagade man de hellre 50 gånger än gjorde nytt, säger hon.

Uppsving för återbruk
Hannah Runnqvist undervisar i kemi på högskolan i Kristianstad på halvtid, men tillbringar också mycket tid hemma vid symaskinen, i lägenheten i Malmö.

I vår ska hon undervisa i sömnad vid Folkuniversitetet och i januari hålla kurs i återbruk. Kursen arrangeras av Staden Malmös hemslöjdsförening, som Hannah och fyra jämnåriga startat. En förening som inte funnits i Malmö på decennier.
– Det har varit jättekul att upptäcka att det finns fler som är lika intresserade av det här. Som också har suttit hemma och hållit på. Jag märker av ett uppsving för både miljötänket och återbruk, jag tror att det är vi som är födda på 70-talet som letar efter sådant som vi växte upp med, säger hon.

Hannah Runnqvist visar några av alla sina återbruksprojekt. Hon virkar en korg av gamla trasiga t-shirts som hon klippt till smala remsor. En gammal kjol i fuskskinn som hon sytt om till en sadelvärmare till cykeln och på öronsnibbarna sitter örhängen gjorda av gamla knappar som hon fått ärva.
– Kompisar brukar ge mig gamla kläder som det gått hål i eller som blivit noppriga, och jag syr om dem till barnkläder till deras barn. Då brukar de blir glada, säger hon.

Sy vantar av ylletröja
Ytterligare ett tips är att ta en gammal trasig ylletröja, tvätta den varmt och sedan sy till exempel vantar av det krympta tyget.
– Jag har precis köpt en gammal ful kofta som jag ska tvätta och använda som foder i en jacka, säger hon och öppnar garderobsdörren där den gamla koftan hänger på svaj.

Än så längre gör Hannah Runnqvist återbruk till sig själv och sina vänner.
– Men drömmen är att kunna utveckla det och på sikt sälja mina saker, säger hon.