Ledare. Richard Olsson.

2017-03-04 06:12
En femtedel av Vellinges befolkning lämnar kommunen varje dag och tar bilen eller förhoppningsvis bussen in till Malmö för att gå till jobbet, skriver Richard Olsson. Bild: Stig-Åke Jönsson /TT
En femtedel av Vellinges befolkning lämnar kommunen varje dag och tar bilen eller förhoppningsvis bussen in till Malmö för att gå till jobbet, skriver Richard Olsson.

Många arbetslösa – men genererar jobb åt andra

Malmös problem är verkliga och allvarliga, men de är inte främst kommunekonomiska utan sociala. 

Malmö går med 5 miljarder i förlust. 

Det påståendet hörs ofta från högern, från såväl troll i kommentarsfälten som moderata kommunpolitiker runt om i landet. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Det man då pratar om är det kommunala utjämningssystemet som innebär ett tillskott till Malmös budget på strax under 5 miljarder varje år.

Det spelar ingen roll att Malmö knappast är den enda mottagaren i systemet eller ens den största per capita – det är i stället diverse kommuner i norra Sverige. Högerns berättelse om Malmö kräver att man kan måla upp en stad i kris, och sedan skylla situationen på det ena eller det andra. Inte sällan är både det ena och andra att Malmö har tagit emot för många utifrån.

På sätt och vis har högern rätt. Varje dag strömmar tusentals människor in i Malmö. Det är människor som kommer hit och tar alla Malmös jobb. Som inte betalar en krona i skatt till Malmös välfärd. Det är IT-ingenjörer från Lund, mellanchefer från Vellinge och en och annan lärare från Lomma.

Det stämmer att arbetslösheten i Malmö är stor, alltför stor. Såväl stad, region och stat måste ta ett större ansvar för att motarbeta den. Men det som ofta försvinner i berättelsen om Malmös arbetslöshet är att det finns få andra ställen i regionen som genererar lika många arbetstillfällen. Att arbetslösheten är hög i Malmö och låg i exempelvis Vellinge är alltså inget som varken Malmös eller Vellinges kommunpolitiker kan hållas ensamt ansvariga för.

Vellinge är ett bra exempel, eftersom det är en blå kommun med låg kommunskatt som är en nettogivare till det kommunala utjämningssystemet. Men hur ser det egentligen ut med arbetslösheten? Faktum är att en femtedel av Vellinges befolkning varje dag lämnar kommunen och tar bilen eller förhoppningsvis bussen in till Malmö för att gå till jobbet.

Den förvärvsarbetande dagbefolkningen i Vellinge är bara 25 procent av den totala, det vill säga att det är bara en fjärdedel av Vellinges invånare som jobbar i Vellinge. Samma förhållande för Malmö är över 50 procent. Vellinge är alltså helt beroende av Malmö för sin låga arbetslöshet, men utpendlarna betalar sin kommunskatt i hemkommunen, inte där de jobbar.

Är Vellinges Malmö-pendlare snyltare? Självklart inte. Inte heller innebär utjämningssystemet att Malmös invånare är snyltare. Skåne är en region. Sverige är ett land. Att olika kommuner har olika förutsättningar och lyckas bra med olika saker måste lösas genom utjämning. Att Malmö lyckas bra med att skapa arbetstillfällen men har stora sociala problem kan kompenseras av att andra orter som Vellinge har underskott på arbetstillfällen men få sociala problem.

Malmös problem är verkliga och allvarliga, men de är inte främst kommunekonomiska utan sociala. De måste lösas med sociala investeringar. Det nuvarande styret är livrädda för att höja skatten, kanske för att man jämför sig med lågskattekommuner som Vellinge.

Men när Malmös in-pendlare beslutar att bosätta sig i Vellinge, Lomma och Lund är det nog sällan resultatet av en skattekalkyl. Det som lockar invånare till en stad är inte låga skatter, utan god service och välfärd.