Kultur & Nöje.

2013-10-25 10:56
Fredrik Strömberg Bild: Karl Grauers
Fredrik Strömberg Bild: Karl Grauers

200 år av tecknade serier

91:an, Bamse och Spara och Slösa har alla 200-åriga rötter. De första svenska serierna skapades redan i slutet av 1700-talet. Historien från då till nu berättas i en ny utställning som invigs på seriefestivalen i Malmö i dag.

–Ganska ofta händer det att folk tror att svenska serier är någon slags avknoppning från amerikanska, och att våra serier tog ordentlig fart först på 2000-talet. Historien är mycket, mycket längre än så, säger Fredrik Strömberg, serieforskare, ordförande i Seriefrämjandet och den som ligger bakom utställningen Sveriges seriehistoria.

Utställningen visas på Malmö stadsbibliotek och är en del av festivalen I seriernas värld som invigs ikväll. Fredrik Strömberg säger att svenska serier går igenom en guldålder just nu, men att det är långt ifrån historiskt unikt.
– Förra sekelskiftet med de stora skämttidningarna var en guldålder, liksom 20-30-talet med livskraftiga folkliga serier som 91:an och Kronblom. 80-talet när hela Galagogenerationen drog igång är också en storhetstid.

Föds på 1700-talet
De första berättande bilderna i Sverige kan spåras tillbaka till forntiden och illustrerade manuskript med pratbubblor dök upp i Europa redan under 1100-talet. Det är dock först under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet som den moderna serieformen föds.
– Då börjar svenska konstnärer och illustratörer använda sig av en form som ligger nära det vi i dag kallar tecknade serier, säger Fredrik Strömberg.

De tidigaste serieskaparna var alla män och verksamheten hobbybetonad. Det var ingen som försörjde sig på serietecknande eller betraktade det som en seriös konstform.
– Det var manliga konstnärer som ofta gjorde serier som ett sätt att kommunicera roliga saker om sig själva. Men under mitten 1800-talet blev illustratören Fritz von Dardel vår första stora serietecknare som bland annat gjorde en sorts reportage där han dokumenterade samtiden i serieform.

Kvinnorna gör sitt intåg
I samband med att barnserie-pressen växte fram i Sverige under andra halvan av 1800-talet etablerade sig allt fler kvinnor som tecknare. Konstnärer som Jenny Nyström och Ottilia Adelborg ritade sig till berömmelse genom barntidningar och barnböcker. Traditionen fördes vidare på 1900-talet, inte minst genom Birgitta Lilliehööks serie Spara och Slösa som publicerades i Lyckoslanten under nästan 40 år. Ojämförligt störst bland svenska barnserier är dock Bamse som kom 1966 och fortfarande produceras.
– Bamse är omåttligt populär i Sverige men svårexporterad. Den har lanserats i flera länder men aldrig överlevt någon längre tid, förrutom i våra närmaste grannnländer. Tydligen är den för svensk för att gå hem.

Enligt Fredrik Strömberg finns en uppfattning om att svensk serieexport varit framgångsrik först på senare år. Men den hittills största svenska internationella serie-hiten är nära 100 år gammal. Det är Adamson som ritades av Oscar Jacobsson.
– Under 20, 30 och 40-talet gavs den ut i Asien, Europa och USA. Den slog an en nerv och att den var ordlös bidrog till att den var lätt att exportera.

Oscar Jacobsson tecknade i svenska skämttidningar som växte sig starka under 1900-­talets första decennier. Söndags-Nisse och Strix var populära titlar som lästes flitigt i dåtidens många rakstugor.
– Skämttidningarna var viktiga arbetsgivare och drev upp en hel generation duktiga tecknare där Oskar Andersson och Albert Engström tillhör de allra främsta. När rakhyveln kom på 1920-talet började hela fenomenet med rakstugor att dö ut. Då försvann också en viktig distributionsform för tidningarna, säger Fredrik Strömberg.

Ungefär samtidigt som rakstugorna började slå igen blev familjetidningar som Hemmets journal allt mer populära. Den arketypiske svenske antihjälten i form av figurer som 91:an Karlsson och Kronblom såg dagens ljus.
– Denna lite buskis­orienterade tradition lever än i dag, framförallt genom serietidningen 91:an, säger Fredrik Strömberg.

Självbiografiska serier
Under 80- och 90-talen blev svenska serier mer vuxenorienterade. Utvecklingen drevs på av tidningar som Galago och av figurer som Joakim Pirinens antihjälte Socker-Conny, den misantropiske Arne Anka och Martin Kellermans ironiska hund Rocky.
–Kvinnorna klev fram ordentligt under den här tiden, med Cecilia Torudd och Lena Ackebo som de mest kända. På 90-talet blev självbiografi stort. Åsa Grennwall gjorde serier om sin uppväxt och om att leva i ett förhållande med en man som slog. För många läsare blev det nog ett uppvaknande att serier kunde vara såhär hårda, säger Fredrik Strömberg.

I dag dominerar kvinnorna på den svenska seriescenen och tecknare som Nanna Johansson och Sara Granér har blivit omåttligt populära tack vare skarp politisk satir. Förre ETC-krönikören Liv Strömquist har till och med tagit steget in i ett av svenskt kulturlivs finaste finrum. Flera av hennes serier har blivit till pjäser som satts upp på Dramaten och Malmö stadsteater.
– Det är unikt för Sverige att vi har så många kvinnliga serietecknare, och inte bara sådana som gör politiska serier. Vi har kvinnor som gör äventyrs-, barn- och humorserier. Svenska serier är därför mer intressanta än någonsin, rent konstnärligt. De talar till en bredare publik än vad de gjort på mycket längre, säger Fredrik Strömberg.

Karl Grauers

Sveriges seriehistoria

PLATS: Malmö stadsbibliotek.

DATUM: fredag 25 oktober

– söndag 17 november.

 

I SERVERINAS VÄRLD

FREDAG

Vicky, Jackie, Wendy invigs
Vernissage för utställningen Vicky, Jackie, Wendy som visar serier för tjejer genom tiderna, från 1940-talet fram till i dag. Pågår till söndag 17 november.
PLATS: Serieavdelningen, Malmö stadsbibliotek
TID: 11.00

Premiär för Ljus och mörker i seriernas värld
Vernissage för Ljus och mörker i seriernas värld, en utställning med serier ritade av barn i årskurs fyra. Pågår till fredag 29 november.
PLATS: Balagan, Malmö stadsbibliotek
TID: 11.00

Officiell festivalinvigning
Stor invigning av I seriernas värld 2013. Det blir bland annat vernissage för flera utställningar, prisutdelning i seriefrämjandets Stora Serietävling och live-serietecknande på plats.
PLATS: Form/Design Center, Lilla torg
TID: 18.00

LÖRDAG

Seriemässan öppnar
Festivalens seriemässa leds av bokaktuella tecknaren Frida Ulvegren från Malmö. Flera förlag ställer ut mängder av olika böcker och tidningar. Mässan pågår till och med söndag klockan 16.00.
PLATS: Form/Design Center, Lilla torg
TID: 11.00

Drop in-serieworkshop
Kaja Avberšek från Slovenien visar grunderna i serieteckning. Det går bra att dyka upp när som helst under workshopens två timmar. Arrangeras även tisdag 29 oktober, torsdag 31 oktober och lördag 2 november.
PLATS: Form/Design Center, Lilla torg
TID: 12.00–14.00

Live: Teckna och berätta!
Franske Thierry Capezzone är tecknaren bakom bland annat Rasmus Nalle. Under seriefestivalen ritar han live och lär ut sina bästa tricks.
PLATS: Form/Design Center, Lilla torg
TID: 12.00

Stereotyper i serievärlden
Hur framställs araber och muslimer egentligen i amerikanske superhjälteserier? Samtal mellan serieforskaren Fredrik Strömberg och Jakob Dittmar, lektor på Malmö högskola.
PLATS: Form/Design Center, Lilla torg
TID: 13.00

Serietecknarnas bästa tips i Lund
Kollektivet Dotterbolaget från Malmö leder work-shop för unga serietecknare. Drop in för barn mellan sju och 13 år.
PLATS: Atriumgården, Lunds stadsbibliotek
TID: 13.00–15.00

The good, the bad and the babbler
Nathalie Nilsson och Amanda Hakim från Think Ink Studio diskuterar hur det går till att skapa levande karaktärer i serier.
PLATS: Form/Design Center, Lilla torg
TID: 14.00

Världens bästa hästserietecknare
Lena Furberg berättar om sin långa karriär som serietecknare och om figuren hästen Mulle. Efter föreläsningen signerar hon album.
PLATS: Form/Design Center, Lilla torg
TID: 15.00

Så överlever du en zombie-apokalyps
Johan Kimrin från Apart förlag som ger ut Walkning Dead ger en snabbkurs i hur det går till att överleva en zombie-apokalyps.
PLATS: Form/Design Center, Lilla torg
TID: 16.00

SÖNDAG

Bamse-workshop med Thomas Holm
Bamsetecknaren Thomas Holm visar hur det går till att teckna världens starkaste björn och hans vänner.
PLATS: Form/Design Center, Lilla torg
TID: 12.00-15.00

Vill du bli serietecknare?
Gunnar Krantz är serietecknare och lektor i visuell kommunikation på Malmö högskola. I ett föredrag guidar han till olika utbildningar och ger tips för att lyckas som serietecknare.
PLATS: Form/Design Center, Lilla torg
TID: 13.00

Papperslösa kvinnors historier
Amalia Alvarez berättar om sin bok Fem papperslösa kvinnors historier, och om situationen för de papperslösa flyktingarna i Sverige.
PLATS: Form/Design Center, Lilla torg
TID: 14.00

Utopiska visioner
Föreläsning om den nya vågen av science fiction- och fantasyserier som sveper över Sverige. Vad vill de säga och vad döljer sig i de fantasifulla seriernas världar?
PLATS: Form/Design Center, Lilla torg
TID: 15.00