Klimat.

2017-06-09 06:00
  • Jens Andersen Hörman har i en studie konstaterat att små bitar av gummibaserade lekytor läcker ut i naturen. ”De här ytorna kommer mer och mer. Det är därför viktigt att studera hur de fungerar”, säger han.  Bild: Jenny Wickberg
    Jens Andersen Hörman har i en studie konstaterat att små bitar av gummibaserade lekytor läcker ut i naturen. ”De här ytorna kommer mer och mer. Det är därför viktigt att studera hur de fungerar”, säger han. 
  • Under gungorna finns det mjuka gummibaserade fallskyddet. Ytan är gjord av industriplast men mellanlagret kan vara gjort av återvunna bildäck. Bild: Jenny Wickberg
    Under gungorna finns det mjuka gummibaserade fallskyddet. Ytan är gjord av industriplast men mellanlagret kan vara gjort av återvunna bildäck.
  • Multiplanen används flitigt av bollspelande barn under rasterna. Bild: Jenny Wickberg
    Multiplanen används flitigt av bollspelande barn under rasterna.
  • De färgglada plastbitarna är lätta att se och finns i skolgårdens grus och rabatter. Bild: Jens Andersen Hörman
    De färgglada plastbitarna är lätta att se och finns i skolgårdens grus och rabatter.

Vattnet förorenas av plast från lekplatser

Spill från gummibaserade underlag på lekplatser kommer via dagvattenbrunnar ut i vattendrag. Det visar en undersökning som har gjorts i Lomma. Resultaten tyder på att både så kallade multiplaner och fallskydd kan vara en källa för utsläpp av mikroplast i vattendrag

Det är rast på Fladängskolan i Lomma. Många av eleverna gungar. Under dem ligger ett rött och svart gummibaserat fallskydd. Andra elever sparkar fotboll på skolans gröna multiplan, som även den är gjord av ett gummimaterial. 

Jens Andersen Hörman, blivande miljöinspektör, kom till skolan i våras när han var praktikant på miljökontoret Han var där i ett annat ärende men reagerade på de små färgglada plastbitar, så kallade granulat, som låg över hela skolgården.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Det låg stora mängder granulat på asfalten och även intill samtliga dagvattenbrunnar, berättar han.

Jens Andersen Hörman tog några bilder på spillet, som av färgerna att döma kom från skolgårdens gummibaserade underlag. Han beslöt sig också för att ägna sitt examensarbete åt att undersöka i vilken mån denna typ av underlag kunde bidra till spridning av mikroplast.

”Mina siffror är alltså underskattningar”

Skolan ligger intill Höje å och i sin studie har Jens Andersen Hörman undersökt vattnet där skolgårdens dagvattenbrunn mynnar ut. Vattnet från brunnen går via ett vattenlås och en reningsbädd, där plastpartiklar kan sållas bort. Trots det hittade han stora mängder plast i vattnet.

– Min undersökning är inte komplett utan omfattar bara den mikroplast som man kan se med blotta ögat. En vanlig definition av mikroplast är partiklar  mellan 1/1000-dels millimeter och 5 millimeter och ju mindre partiklarna är desto större risker för negativa effekter i miljön. Det jag har räknat är de som är mellan 0,5 millimeter och 5 millimeter. Mina siffror är alltså underskattningar av den verkliga situationen, säger han.

I de sedimentprover han tog från åns botten där dagvattnet rinner ut, fann han mellan 130 och 693 granulat per kvadratmeter.

Når ut i vattendragen

Att granulat från konstgräsplaner sprider sig är känt. Där är svinnet så stort att mattorna måste fyllas på varje år. På senare tid har det också uppmärksammats att detta spill via dagvattnet når ut i vattendragen. Men de gummiunderlag som har blivit allt vanligare på lekplatser och skolgårdar är tillverkade på ett annat sätt, vilket borde göra dem mer stabila.

– De gjuts på plats med lim och ytskikten består av nytillverkad industriplast, och inte av återvunna bildäck. Eftersom de tillverkas på ett annat sätt än konstgräsplaner så har man nog utgått från att de inte skulle läcka i någon större omfattning, säger Jens Andersen Hörman.

Vid vårt besök är Fladängskolans gård mer rensopad än när Jens Andersen Hörmans gjorde sina första iakttagelser där. Trots detta är det lätt att se smulor av både röd, grön och svart plast i rikliga mängder både bland gruset och i planteringarnas jord.

37 000 bitar på en kvadratmeter

Jens Andersen Hörman har framför allt koncentrerat sin studie till Fladängskolan. Som mest har han hittat 37 000 bitar på en kvadratmeter av skolgården. Där finns röda och blå kulor, som tydligt ser ut att komma från skolans lekytor. Men där finns också små bitar av svart plast, vars ursprung är okänt.

– Jag tror att de kommer från det svarta fallskyddets ytskikt. Om detta är uttjänta bildäck eller nytillverkade granulat vet jag inte, säger han.

Mer plast än fisk i världshaven år 2050

Mikroplasten i världshaven är ett växande problem.

– År 2050 räknar man med att det kan finnas mer plast än fisk i världshaven. Det som har undersökts mest hittills är också haven, men samma problematik finns även i sjöar och åar. Och den plast som har kommit ut blir kvar under överskådlig tid. Om den någonsin bryts ner så tar det uppskattningsvis minst några hundra år. På senare tid har man också sett att mikroplast verkar ställa till med skada på land , då man till exempel har sett negativa effekter av mikroplast på daggmaskar, säger Jens Andersen Hörman.

I studien ingår också en kartläggning av förekomsten av gummibaserade ytor i tätorten. Jens Andersen Hörman har lokaliserat och undersökt 76 lekplatser, som finns på bland annat skolor, förskolor och allmänna lekplatser. Av dem hade tio antingen fallskydd eller multi­planer av gummi.

– Alla de ytorna hade läckage av granulat i större eller mindre omfattning, säger han.