Klimat.

2017-07-07 06:00
  • Akvaponik hos systemekolog Folke Günther. Fisk förser växterna med näring genom sin avföring medan växterna fixar rent vatten åt fiskarna och människorna som betjänas av systemet. Gurka, tomater, vattenkrasse och olika slags örter gror ur kärlen. Bild: Lars Edling
    Akvaponik hos systemekolog Folke Günther. Fisk förser växterna med näring genom sin avföring medan växterna fixar rent vatten åt fiskarna och människorna som betjänas av systemet. Gurka, tomater, vattenkrasse och olika slags örter gror ur kärlen.
  • Bild: Lars Edling

Här renas vattnet av fisk och växter i ett slutet system

På Folke Günthers ”omställningsgård” i Hörbytrakten finns en demonstrationsanläggning där vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp. Det försvinner aldrig ut i havet. Vattnet rinner genom en serie kar – med odling av växter, fisk och kräftor – och blir i slutänden renare än kommunalt dricksvatten.

Metoden kallas akvaponik och har i enklare form funnits i flera tusen år i Sydostasien där man har kombinerat exempelvis ris- och fiskodling. Systemekolog Folke Günthers anläggning är uppbyggd i ett 50 kvadratmeter stort växthus på en gård i Södra Rörum nära Ringsjöarna. Tekniken går ut på att odla fisk och växter tillsammans i ett slutet system av vatten. Till det miljösmarta hör att fiskarna förser växterna med näring genom sin avföring medan växterna fixar rent vatten åt fiskarna och åt de människor som betjänas av systemet. Vatten, fosfor och kväve rinner inte ut i vattendragen.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Renare än kommunalt dricksvatten

I sin nuvarande dimension rymmer Günthers odlingssystem cirka 20 kubikmeter vatten. Med hjälp av slangar, hängrännor, automathävertar och pumpar cirkulerar vattnet mellan de stora plastkaren som är monterade på byggställningar i två plan. Karen är också fyllda med lecakulor och biokol och ur denna grogrund spirar all möjlig växtlighet, bland annat gurka, tomater, vattenkrasse och olika slags örter. Även ett fikonträd har slagit rot i ett av karen.

I växthusets källarplan finns kar för fiskar, kräftor eller musslor. Vattnet renas av växter och mikroorganismer och blir enligt Günther renare än kommunalt dricksvatten.

Från slutet av 1970-talet inleddes en satsning på forskning för att utveckla akvaponiktekniken. Forskningsgenombrott i exempelvis USA, Australien, Kanada och Bangladesh har gett goda förhoppningar på metoden. Forskarna ser den som särskilt lämplig att använda i varma, vattenfattiga områden på jorden – jämfört med vanlig odling i jord går bara ungefär en tiondel så mycket vatten åt.

Metod som kräver värme

På flera ställen i Sverige används metoden kommersiellt. Men en svårighet med akvaponik i nordiska klimat är att klara uppvärmningen av vattnet på vintern utan att det blir för stor energiåtgång för att medge lönsamhet. Akvaponik har därför en given plats i städerna där det finns god tillgång på spillvärme från exempelvis byggnader och industrier. På internet kan man för övrigt hitta instruktioner för hur man bygger enkla anläggningar i hemmiljö av attiraljer köpta på Ikea.

I framtiden: får och getter

Inför framtiden har Günther en vision av en anläggning cirka tre gånger större än den nuvarande och där uppfödning av andra djur – till exempel får och getter – integreras i kretsloppet. Han vill också gärna involvera grannar och närliggande gårdar och låta handel mellan deltagarna växa fram. På så sätt skulle ett 50-tal hushåll i den lantliga miljön kunna förses med en stor del av sitt vatten- och livsmedelsbehov. Och varken vatten, fosfor eller kväve skulle behöva rinna ut i vattendragen.