Nyheter.

2017-11-24 06:00
Manifestation efter #metoo förra månaden.   Bild: Claudio Bresciani/TT
Manifestation efter #metoo förra månaden.

Vrålet slog hål på tystnadskulturen

Det som började med en skakning inom kultursfären, nådde full orkanstyrka när kvinnliga jurister samlades under hasthtagen #med vilken rätt. Att problemen med män som trakasserar och kränker kvinnor sexuellt på jobbet finns även bland dem som ska bevaka rättvisan för oss andra, är ett upprop som ekar högt.

Över 4 000 jurister skrev under uppropet #medvilkenrätt, om sexuella trakasserier inom yrkeskåren. Reaktionerna har inte dröjt. Generaldirektören för Domstolsverket har uttalat sig om behovet av mer jämställdhet och Riksåklarmyndigheten har på sin interna hemsida ett uttalande om vikten av att skapa ökad medvetenhet.

– Jag är övertygad om att #metoo faktiskt kommer att förändra bilden av vad sexuella trakasserier är och att det faktiskt inte är okej, säger Eva Schömer.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


Hon är  professor i rättsvetenskap vid Linnéuniversitetet och docent och universitetslektor i rättssociologi vid Lunds universitet, och en av dem som har skrivit under uppropet #medvilkenrätt. Hon följer diskussionerna bland kollegorna och säger sig vara chockad av i vilken omfattning övergrepp har funnits inom kåren.

– Jag ser mig som en mycket ifrågasättande person och har ändå fått inse att allt var värre än vad jag hade föreställt mig. Det som har publicerats är bara en bråkdel av allt som har kommit fram i de grupper som finns i sociala medier, säger hon.

Att övergrepp och sexuella trakasserier är och har varit så omfattande bland jurister, ser hon som alarmerande. När det gäller de långsiktiga effekterna av kampanjen börjar hon tro att en verklig förändring kommer att ske. Men i den mån tystknadskulturer på olika arbetsplatser kommer att bestå, är de lika farliga som tidigare.

– Jag är ingen organisationsforskare, men tänker att det är på små arbetsplatser som problemen kan leva kvar. Där är man antingen med i gruppen, eller inte. Sådana små och stängda miljöer kan vara en bra grogrund för tystandskulturer, säger hon.

”Finns i alla samhällsskikt”

Advokaten Ulrica Dahlberg är också en av de över 4 000 jurister som skrev under uppropet. Hon arbetar med affärsjuridik på en advokatbyrå och har tidigare varit verksam både i domstolar och på myndigheter.

– Det vi ser nu är att problemet finns i alla samhällsskikt. Jag tror inte att det finns en kvinna som inte har sett, hört eller själv varit utsatt för något, säger hon.

Att uppropen kommer från så många olika håll och med så stor uppbackning tror hon leder till att vi kommer att gå mot någon form av ökad jämställdhet.

– Den tystnadskultur som har rått gör att reflexen att anmäla om man råkat ut för någon form av övergrepp har varit bedövad. Att det nu är ett gemensamt vrål kommer att leda till att fler kommer att säga ifrån och att attityderna kring det kommer att ändras, säger hon.

”Nu har vi kvinnor gjort vårt”

Anna Lie är styrelseledamot i Femjur, föreningen för feministiska juriststudenter i Lund. Hon uppmanar männen inom juridiken att nu ta sitt ansvar.

– En bro bygger man från två sidor. Nu har vi kvinnor gjort vårt, men för att vi ska komma över krävs det att också männen bygger sin del. Då räcker det inte med några korta uttalanden om att de stödjer oss. Männen i maktposition får nu sätta sig ner med kvinnorna och diskutera hur man går vidare.

Hon poängterar att det här också handlar om att vinna tillbaka allmänhetens förtroende.

– Förtroendet för rättsväsendet skadas av situationen som den är nu. Det är inte bra om parterna i en vårdnadstvist sitter i domstolen och tänker att den domare som sitter där kanske är en av dem som sexuellt kränkt sina medarbetare.

Kampanjen – ett första steg

Katrin Edström, arbetsrättsjurist och HR-konsult, arbetar med frågor som rör arbetsmiljö och kränkande särbehandling. Hon ser kampanjen som ett första steg mot något som kan leda mot både bättre jämställdhet och minskad stressrelaterad psykisk ohälsa.

– Kampanjen kan ha lyckats slå hål på en dubbelmoral vi i Sverige har levt med under en lång tid. Utåt sett har vi kunnat säga att vi är så bra på det där med jämställdhet, men samtidigt har det under ytan legat surdegar och pyrt. Om detta stämmer kommer vi kanske att må bättre, inte i morgon eller om ett halvår, men på längre sikt, säger hon.

”Ett arbetsmiljöproblem”

I sin verksamhet, där Katrin Edström bland annat utbildar chefer, har hon kommit i kontakt med många arbetsplatser. Den kultur med sexuella trakasserier som nu har avslöjats inom område efter område, vill hon koppla till bristande arbetsmiljöarbete.

– Trakasserier är ett brott men också i grunden ett arbetsmiljöproblem. Det som händer med människor som lever med stress och alltför hög arbetsbelastning under lång tid är att de utvecklar en typ av beteende som innehåller både härskartekniker och att man försöker muta in revir. Hur långt det kan gå beror på vilka grundegenskaper vi har som individer, säger hon.

Hon hoppas på en ökad medvetenhet.

– Den som lever länge i en dålig arbetsmiljö vänjer sig och utvecklar en osund tolerans som riskerar att leda till ohälsa. Där måste arbetsgivaren tillsammans med sina medarbetare arbeta med att få bort dåliga strukturer och finna orsakerna bakom. Det är ett arbete som måste pågå löpande.