Nyheter.

2017-03-17 06:25
Åsa Ritenius Manjer fick i sin forskning tillgång till ett register där hon kunde söka reda på skånska kvinnor som hade valt att avstå mammografiundersökningar.  Bild: Jenny Wickberg
Åsa Ritenius Manjer fick i sin forskning tillgång till ett register där hon kunde söka reda på skånska kvinnor som hade valt att avstå mammografiundersökningar. 

Svag ekonomi får kvinnor att avstå från mammografi

Var femte kvinna uteblir från de mammografiundersökningar de kallas till. Beslutet om att avstå handlar inte om okunskap. Skälet till att de låter bli att undersöka sig är i stället ofta att kvinnorna inte anser sig ha råd att vara sjuka. Det visar en färsk forskningsstudie om hur kvinnors socioekonomiska status påverkar beslutet om att inte låta undersöka sig.

I diskussioner kring varför många kvinnor avstår från undersökningen antas ofta att de som väljer att avstå gör det av okunskap. Men enligt Åsa Ritenius Manjer, som har disputerat med avhandlingen Det motsägelsefulla beslutet. Om kvinnors syn på och erfarenheter av mammografiscreening, så är det inte det som är problemet.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– De förstår mycket väl vad som är nyttan av undersökningen. Det är till och med det som är poängen för många. De avstår för att det inte finns utrymme i deras liv för att bli sjuka. I det läget letar man inte efter tecken på sjukdom, även om man är medveten om riskerna med att avstå, säger hon.

Genomförde djupintervjuer

Åsa Ritenius Manjer har länge arbetat som kurator inom sjukvården. När hon bestämde sig för att i stället börja forska, så var det i en tidningsartikel om mammografi som hon fick uppslaget till sitt ämne.

– Artikeln handlade om en forskningsstudie som visade att det i första hand var kvinnor i socioekonomiskt utsatta områden som avstod från att gå på undersökningarna. Den undersökningen byggde på data över vilka områden som kvinnorna som avstod bodde i. Jag blev då nyfiken på att höra vad kvinnorna själva sade och hur de resonerade kring sitt beslut om att inte låta undersöka sig, säger hon.

Åsa Ritenius Manjers studie har finansierats av Cancerfonden och hon fick tillgång till register där hon kunde söka reda på kvinnor i Skåne som vid två tillfällen valt att avstå från undersökningen. Av de 80 kvinnor hon kontaktade var det 18 som slutligen ställde upp som deltagare i studien. Genom djupintervjuer har Åsa Ritenius Manjer fått en bild av både hur kvinnorna har tänkt och hur deras livssituation i stort har sett ut. 

Dyr sjukskrivning

Enligt Åsa Ritenius Manjer var kvinnorna väl medvetna om att undersökningen kunde göra att en eventuell tumör upptäcktes i tid. Besluten handlade alltså inte alls om brist på kunskap kring detta utan på en ovilja att få ett besked de inte kunde hantera.

– Det var många kvinnor som befann sig i en tuff ekonomisk situation. Flera hade bara deltidsjobb eller var timanställda, de hade låg utbildning och hörde inte till dem som var efterfrågade på arbetsmarknaden. För dem handlade skälet till att avstå om att de hade en hyra att betala och det skulle de inte klara av om de blev sjukskrivna i ett år.

Bland dem som deltog i studien fanns inte bara sociekonomiskt svaga kvinnor. En annan grupp som utskiljer sig är kvinnor som tvärtom har en stark socioekonomisk -ställning. Deras tankar kring beslutet handlade mer om tid än om pengar.

– Där fanns kvinnor som arbetade mycket och där flera drev egna verksamheter. Det som utmärkte dem var att de inte ansåg att det fanns tid för någon undersökning i deras liv just nu. De tyckte att de hade bra kontroll över sina kroppar och uppgav att de undersökte sig själva och skulle söka tid för undersökning när de behövde det, säger Åsa Ritenius Manjer.

Andra skäl till att avstå handlade om att kvinnor vid tidigare tillfällen hade gått på undersökningen, och då känt sig illa bemötta eller reagerat på att undersökningen gjort ont.

Känner obehag

När det gäller smärtan så är det ett problem som går att lösa med bättre teknik. I frågan om bemötandet och möjligheten att motivera dem som i dag avstår så är det andra insatser som behövs. Åsa Ritenius anser att kunskapen om hur kvinnorna tänker kan vara ett steg på vägen.

– Många tycker att det är obehagligt att klä av sig och insikten om att de kan få ett besked som innebär en eventuell dödsdom spelar också roll. Resurser som gjorde att man kunde ta emot kvinnorna på ett mer individuellt sätt hade kunnat leda till att man fångat upp fler, säger hon.

Att redan utsatta kvinnor väljer att inte göra hälsokontrollen av rädsla för att falla igenom välfärdssystemet, talar dessutom för helt andra åtgärder.

– Det är en fråga som inte bara rör sjukvåren, utan samhället i stort, säger hon.

Fakta

Bröstcancer är den näst vanligaste cancerformen i landet, och den vanligaste cancerformen hos kvinnor, där den utgör 30 procent av all kvinnlig cancer. År 2013 registrerades 9 123 tumörer hos 7 816 kvinnor, vilket innebär att ett stort antal kvinnor hade två eller fler tumörer i bröstet. Dessutom fick 48 män en bröstcancerdiagnos 2013.

Socialstyrelsen rekommenderar screening av alla kvinnor mellan 40 och 74 år. Särskilt kvinnor i åldrarna 50–69 är viktiga att screena. Mammografi är en röntgenundersökning där det sker en strålningsexponering av brösten. Den använda stråldosen är normalt sett liten och ökningen i cancerrisk vägs upp av möjligheten att rädda liv genom tidig cancerupptäckt.    

Källa: Cancerfonden och Wikipedia