Nyheter.

2017-06-22 16:03
  • Mira Coquard och Wilma Nilsson äter gärna med familjen, men äter också ofta ensamma.
    Mira Coquard och Wilma Nilsson äter gärna med familjen, men äter också ofta ensamma.
  • Othman Alaswad har nog av grönsaker på jobbet och väljer ofta falafel till vardags.
    Othman Alaswad har nog av grönsaker på jobbet och väljer ofta falafel till vardags.

Starka normer runt måltider

Terese Anving är forskare på Lunds universitet och har undersökt måltidens roll i relation till kön och klass.

”Normerna kring hur och vad vi ska äta är starka i Sverige, men det är inte alla som har möjlighet att leva upp till idealen”, säger Terese Anving.

I Terese Anvings kvalitativa studie intervjuades föräldrar med olika bakgrund och med små barn, upp till åtta år. Det visade sig att många slet med krav på hur måltider i familjen ska se ut.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Centralt var att synen på måltiden förändras mycket när man får barn. Med barn kommer en stark idé om vad som är bra för barn, och man får redan på BVC höra vad och hur barn bör äta. Många kämpade hårt för att äta tillsammans för att man upplevde att det var målet.

Skillnader i samhället tydliga

Terese Anving menar att en allmän uppfattning är att gott föräldraskap innebär gemensamma måltider. 

– Det här är svårt att leva upp till. Middagstid är den tid då många träffas samtidigt i hemmen, men väldigt många jobbar på obekväma arbetstider och har ingen möjlighet att ses just till middagen. Valen framställs gärna som neutrala i dag men det är inte alla som har de valen, av en rad olika skäl. Vi måste synliggöra skillnaderna i samhället och se mer till vem som har möjlighet till vad.

I projektet visade det sig att människor i övre medel­klass i högre grad kunde välja att ta avstånd från regler och ideal. Man kunde också vara kritiska mot förskolans regler i högre utsträckning och tyckte helt enkelt att man var tillräckligt bra. Detsamma gällde inte i de lägre samhällsklasserna.

– För lägre klasser fanns en skam kring det här. Man tyckte ofta att man borde göra annorlunda. Inte bara när det gällde att äta tillsammans utan också vad man gav sina barn. Alla vill ju ge barnen det nyttigaste och bästa men för vissa är det svårt nog att få mat på bordet och jag tycker att det borde debatteras mer att alla inte har samma möjlighet att välja, säger Terese Anving.

Jämställdhetskrav osynliggör arbete

När det gällde jämställdhet kring måltiderna var många intervjupersoner måna om att berätta att de delade på arbetet i hemmet. Något som inte alltid visade sig stämma.

– Som regel låg det största arbetet kring mat hos kvinnorna. Det var oftare de som planerade och visste vad alla vill äta, vad som var nyttigt, vad alla tyckte om och som försökte skapa en trevlig stund i familjen – samtidigt som man skulle tillgodose allas behov. Männen lagade mest mat på helgen.

Sammantaget visade avhandlingen både på att gemensamma måltider och jämställdhet är starka ideal som båda handlar om att leva upp till vissa normer. 

– Man vill gärna leva upp till kraven på jämställdhet men problemet blir att om man låtsas att det är helt jämställt så ökar osynliggörandet av arbetet som faktiskt är ojämställt i praktiken.

Terese Anvings tips när det gäller mat är man ska ta det lugnare. Många upplever det som väldigt tillfredsställande när de får till de där gemensamma måltiderna – men det finns många andra stunder när vi kan vara tillsammans.

Fotnot: Läs studien i sin helhet och mer av Terese Anvings forskning på www.lu.se i forskningsportalen.

Relaterade artiklar