Nyheter.

2017-09-08 06:00
  • Alina har i tre års tid pendlat mellan hemmet och barnen i Rumänien och Vellinge. Det som driver henne till Sverige är bristen på pengar.  Bild: Karl Grauers
    Alina har i tre års tid pendlat mellan hemmet och barnen i Rumänien och Vellinge. Det som driver henne till Sverige är bristen på pengar.
  • Guje Fransson anser inte att tiggare är något som hör hemma på orten. ”Jag tycker att det är bra med förbud”, säger hon.  Bild: Karl Grauers
    Guje Fransson anser inte att tiggare är något som hör hemma på orten. ”Jag tycker att det är bra med förbud”, säger hon. 

Ortsbor kritiska till tiggeriförbud

Kommunstyrelsen i Vellinge har sagt ja till införandet av ett förbud mot tiggare. Många Vellingebor är frågande till beslutet. Inte minst som det i dag bara finns en tiggare på orten.

 

Hans Swärd, professor vid Socialhögskolan i Lund, säger att det finns både vetenskapliga bevis och historiska belägg för att ett förbud inte löser några av de bakomliggande problemen.

– Den enda effekten är möjligen en lugnare stadsmiljö. Man skulle lika gärna kunna sätta på sig en ögonbindel, säger han.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Alina 33 år står utanför Ica och sopar. Hon är Vellinges enda tiggare och säger att vi inte behöver hennes efternamn eftersom alla ändå vet vem hon är.

– Jag tycker om människorna här, och de tycker om mig, säger hon.

Cornelia Malm och Karin Swärd jobbar på ett kafé inte långt från den matbutik där Alina sitter. De träffar många ortsbor genom sitt arbete och deras intryck är att många med dem tycker att det är underligt att beslutet kommer nu.

– Det är ju bara tjejen framför Ica som är kvar. Det var annorlunda tidigare, då var det många fler, säger Karin Swärd.

– Det är många som har byggt någon sorts relation till tjejen som sitter utanför Ica. En del kramar om henne när de går förbi, säger Cornelia Malm.

”Gör inte en fluga förnär”

Släktingarna Agne Roth, 91 år, och Knut Roos, 81 år, samtalar när de stöter på varandra i centrum. De är båda kritiska till kommunstyrelsens förslag.

– Den tiggerska som finns där nu gör inte en människa förnär. Hon kan mycket väl få vara här. Men det var annorlunda tidigare. Jag har själv blivit hotad av en tiggare, säger Knut Roos.

– Jag såg en dokumentär på tv om hur de hade det i sitt hemland. Våra grisar bor bättre, tillägger Agne Roth.

Vellingebon Guje Fransson anser däremot att det är bra med ett förbud. Hon brukar själv inte ge pengar till Alina, men har däremot gett henne en del kläder.

– Jag har suttit och tittat och det är mest 2- och 10-kronor som de ger henne. Det är inga som ger sedlar, så hon kan ändå inte få in så mycket pengar. Det ser inte heller så trevligt ut med någon som sitter där, säger hon.

Stödjer beslutet

Även Isak Johansson stödjer beslutet om förbud. Han kommer själv fram till ETC Malmös utsända för ge sina synpunkter.

– Det borde ha varit förbjudet redan tidigare. De som tigger är ofta trevliga men det är inte kul att gå förbi och känna att man inte ger något. Man känner sig taskig då. Jag är dessutom säker på att det är ligor som ligger bakom.

Karolina Larsson, informatör för Svenska kyrkan i Vellinge, anser att bilden av Vellingeborna som negativa till tiggare inte stämmer.

– I den miljö jag rör mig i så är de välvilligt inställda till att hjälpa människor som kommer utifrån. Samma gällde när det blev klart att Vellinge också skulle ta emot flyktingar. Bilden man fick utifrån var så mycket mer negativ än det jag såg. Här finns ett helt annat engagemang, där många vill ta emot flyktingar. Det är synd att inte den bilden syns utåt mer.

Historiskt sett är det bara under en kort tid under folkhemmets uppbyggnad som det inte har funnits tiggare i svenska städer.

– Alla exempel ur historien visar att förbud aldrig har löst något. Det enda som fungerar mot fattigdomsproblemen är politiska reformer, säger Hans Swärd.

Den 20 september kommer frågan om tiggeriförbud upp i Vellinges kommunfullmäktige.