Nyheter.

2017-06-22 15:56
På 10-i-topplisten ser man nästan bara typisk husmanskost, men Pontus Dahlström, projektledare för Matrapporten 2017, tror sig se att en förändring är på gång. Bild: Janerik Henriksson/TT
På 10-i-topplisten ser man nästan bara typisk husmanskost, men Pontus Dahlström, projektledare för Matrapporten 2017, tror sig se att en förändring är på gång.

Matvanor i förändring

De senaste åren har intresset för mat och dryck planat ut och intresset för råvaror med hög kvalitet ökar kraftigt. Men det gör också kravet på att varorna ska kosta lite.

”Det är svårt att producera hög kvalitet till ett lågt pris och vi kommer att titta närmare på vad det här beror på”, säger Pontus Dahlström, projektledare för Matrapporten 2017.

Det är sjätte året i rad som Food & Friends genomför matrapporten i Sverige och det som har förvånat projektledaren Pontus Dahlström mest är frågan om prisets betydelse. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– I år ser vi en ökning av människor som vill att priset ska vara lågt, något vi faktiskt inte har sett tidigare. Det är inte så bra eftersom det är svårt att producera hög kvalitet till ett lågt pris. Det kan vara en konsekvens av en generell oro för politiska svängningar, men det är för tidigt att säga nu.

Det senaste året har fokus på lokal, närodlad och rättvist producerad mat minskat. Något som däremot ökar är engagemanget för kvalitet på råvaror och matlagning från grunden – och det är de yngre åldersgrupperna som driver den ekologiska utvecklingen framåt.

– Enligt siffrorna från Jordbruksverket kan man se att den totala köttkonsumtionen 2016 tangerar en all time high, men då ska man tänka på att alla typer av kött ingår. Tittar man närmare på statistiken så visar det sig nötkött ligger kvar ganska oförändrat medan fläskkött tappar stort till förmån för kyckling. 

Husmanskosten leder ligan

I 10-i-topp-listan ser man nästan bara typisk husmanskost, och svaren kommer från människor över hela landet. Att det är lätt att hitta andra rätter än husmanskost i Malmö har inte påverkat Malmöbornas favoritmat generellt i undersökningen.

– Vi ser inga dramatiska skillnader alls och resultaten skiljer sig inte från region till region, säger Pontus.

Det Pontus Dahlström tycker är spännande är att vi äter mycket mer vegetariskt. 

– Det accelererar verkligen och det ska bli spännande att se hur det utvecklar sig. För de flesta svenskar är “vegetariskt” en rätt. För vegetarianer finns det förstås oändligt många rätter. Ju mer du kan om något – desto fler rätter upptäcker du, säger Pontus. 

Han tror att rörelser som till exempel Meatfree Monday har haft en stor påverkan på vårt val att äta alltmer vegetariskt. 

I år har man också tittat på hur vi äter och sett att det är ungefär lika många som alltid äter ensamma som antalet som alltid äter tillsammans med någon.

– Vi ser ett stort antal växande singelhushåll i Sverige och rapporter från Europa om att ensamätande ökar. Vi vet att många företagare i London anpassar produkter i stor grad till det mindre hushållet, vilket vi har ännu inte har sett i Sverige där tvåsamhet är normen.

Biffen spås försvinna 

– Om fem år tror jag att 10-i-topp-listan ser annorlunda ut, säger Pontus Dahlström. Definierade vegetarisk rätter kommer att kvala in även om det då kommer att röra sig om varianter av de klassiska rätterna. Biffen däremot är borta från vardagslistan om fem år och i den mån vi äter biff på helgen kommer den att vara mer etiskt producerad. Ju äldre de yngre konsumenterna blir desto mer vedertaget blir det.

Finns det någon märkning man ska bry sig extra mycket om när man vill göra ett medvetet val som konsument?

– Alla medvetna val är bra på olika sätt. Man måste se till att förhålla sig och värdera vad som är viktigast för en själv. Vill man hålla sig uppdaterad så ger Livsmedelsverkets märkningsguide i alla fall en bra och opartisk genomgång, säger Pontus Dahlström.

Fakta

Frågorna ställdes via den oberoende webbpanelen Nepa, och inga preferenser ingick i beställningen. Urvalsgruppen bestod av 1 030 personer motsvarande ett representativt urval på ålder (15–74 år), kön och region som drogs från en panelgrupp bestående av cirka 500 000 personer.

Food & Friends startade 1998 och är en kommunikationsbyrå för mat, dryck och måltider som undersöker svenskarnas matvanor, före under och efter måltiden.