Nyheter.

2017-11-11 18:00
Som vårdtagare har Ylvar Emanuelsson ofta känt sig ifrågasatt. Därför försöker han, i sitt arbete som sjuksköterska, ge patienterna chansen att själva ange sitt kön.  Bild: Kerstin Weman Thornell
Som vårdtagare har Ylvar Emanuelsson ofta känt sig ifrågasatt. Därför försöker han, i sitt arbete som sjuksköterska, ge patienterna chansen att själva ange sitt kön.

”Låt människor själva få bestämma sitt juridiska kön!”

Ylvar Emanuelsson slår upp sitt pass. Personnumrets näst sista siffra är ett åtta, och invid fotot anges också bokstaven K, som i kvinna. Redan från första andetaget utanför moderlivet registreras den nyfödda bebins kön.

Utifrån detta bestäms sedan personnumret. Näst sista siffran blir jämn om det är en flicka och udda om det är en pojke. Detta juridiska kön följer sedan personen genom livet, i kontakter med myndigheter och vårdinstanser, vid passkontroller och i reklamutskick.  I alla sammanhang där personnumret anges, befästs också könet.

För många är det ett oproblematiskt faktum. Men varje år ansöker nästan 200 personer till Socialstyrelsens rättsliga råd, om att få ändra sin juridiska könstillhörighet.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


För åtta år sedan gick Ylvar Emanuelsson ut öppet med sin manliga identitet och bytte också förnamnet Ylva till det mer manligt klingande Ylvar. Ändå finns det människor som inte vill acceptera det, utan frågar: ” … men ditt personnummer, då?”

– För min egen del spelar siffrorna inte så stor roll. Men när jag träffar nya bekantskaper händer det ibland att de använder numret och det juridiska könet som argument för att kunna skita i vad jag säger. Det kan vara påfrestande, säger 34-åriga Ylvar Emanuelsson.

Han har förståelse för att könstillhörigheten kan vara relevant i vissa sammanhang. Men i andra fall är det juridiska och biologiska könet helt ovidkommande och noteras mest av gammal vana.

– Senast i fredags, när jag skulle registrera mig i samband med ett dansevenemang. Utan att bli tillfrågad, blev jag ikryssad som kvinna. Många gånger för vi statistik utan att reflektera över vad siffrorna ska användas till.

Lång utredning

Ylvar Emanuelsson arbetar som sjuksköterska, där personnumret flitigt används för att kategorisera patienterna. Ibland blir det fel, när personalen hellre utgår från personnumret än från patientens egen utsaga. I mötet med nya patienter brukar han alltid fråga om de är kvinna eller man.

– En del skrattar eller blir lite konfunderade och menar att det väl syns utanpå, eller att det framgår genom personnumret. Men jag tycker att det är viktigt att ställa frågan. Jag vet nämligen att många människor undviker att söka vård eftersom de känner sig ifrågasatta eller fördomsfullt bemötta.

Själv har Ylvar Emanuelsson funderat över möjligheten att byta juridiskt kön. Men det är lättare sagt än gjort. Även om det har blivit enklare sedan kravet på sterilisering upphörde 2013, krävs fortfarande en medicinsk utredning som fastställer att personen är transsexuell.

– Det blir lite märkligt, att jag ska behöva bevisa att jag är tillräckligt manlig. Det känns som att man tvingas bidra till att bygga upp stereotypa bilder kring manligt och kvinnligt. Jag tycker att det skulle räcka med det faktum att personen känner sig som man eller kvinna.

Just så har man gjort i Norge. Där är det, sedan en tid tillbaka, lika enkelt att byta juridiskt kön som att ändra sitt tilltalsnamn.

– Så borde det vara i Sverige också. Det skulle också ge en signal till hela samhället, att varje människa själv ska få bestämma hur man vill leva, säger Ylvar Emanuelsson.

Riskerar att bli besvikna

En förändring kan vara på gång även här. I mars kom ett pressmeddelande från regeringen om att det snart skulle bli enklare att byta juridiskt kön. ”En medicinsk diagnos ska inte längre vara en förutsättning för att få ny könsidentitet fastställd i form av ändrat personnummer”, skrev dåvarande sjukvårdsminister Gabriel Wikström.

Men Magnus Kolsjö, vice förbundsordförande för RFSL, menar att löftet bör tas med en nypa salt.

– Om man räknar med hur lång tid det brukar ta för en fråga att utredas, så skulle det inte förvåna mig om det inte blir klart innan nästa val. Det riskerar att bli ett sviket löfte, säger han.

Och även om lagförslaget skulle klubbas igenom, menar Magnus Kolsjö att det finns ett mer långsiktigt mål att sträva efter: att helt skrota begreppet juridiskt kön.

– Vi har en lagstiftning som säger att vi inte ska göra skillnad på kön. Det finns många människor som ser könet som en privat fråga, och som inte har lust att outa sin könsidentitet för myndigheterna.

Ett argument att behålla könsbestämningen är dock att det underlättar för dem som vill föra statistik över befolkningen – något som Ylvar Emanuelsson har förståelse för.

– Det finns förstås en poäng med att kunna undersöka exempelvis löneskillnader och andra områden där jämställdheten brister. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om svagheterna i det nuvarande systemet – att det finns många människor som faktiskt hamnar i fel kolumn.