Reportage.

2017-03-28 00:19
Katarina Harrison Lindbergh har författarskapet som yrke och arbetar metodiskt och målmedvetet. ”Jag skriver alltid minst 5 000 tecken om dagen. Ibland mer men aldrig mindre”, säger hon.  Bild: Karolina Rosenqvist
Katarina Harrison Lindbergh har författarskapet som yrke och arbetar metodiskt och målmedvetet. ”Jag skriver alltid minst 5 000 tecken om dagen. Ibland mer men aldrig mindre”, säger hon.

Källkritisk bok om långlivad sagoskatt

Vill du veta mer om dvärgen Austre, jättekvinnan Forad, hästen Gulltopp eller kanske kvinnan Livtrasa? I boken Nordisk mytologi från A till Ö har författaren Katarina Harrison Lindbergh skapat ett uppslagsverk för den tusenåriga sagoskatt som har levt kvar sedan vikingarnas dagar och som fortsätter att fascinera oss.

”Den nordiska mytologin handlar om fantastiska varelser av olika slag, samtidigt som den utspelar sig i en värld vi kan känna igen oss i. Det gör att det är lätt för oss att ta den till sig”, säger Katarina Harrison Lindbergh.

Den nordiska mytologin har som sagostoff överlevt både kristendomens införande och tidens gång. I dagens samhälle är den en av de källor som förser både data- och rollspelsvärlden med material.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Men samtidigt som gamla nordiska sagor dyker upp i nya former genom modern teknologi så pågår arbetet med att försöka förstå hur de historiska rötterna bör ses.

– Det pågår mycket forskning i ämnet, framför allt genom arkeologin där nya fynd ger kunskap som kan påverka hur vi kan tolka berättelser som de två eddorna, säger Katarina Harrison Lindbergh.

Katarina Harrison Lindbergh har ända sedan hon var barn varit intresserad av både historia och skrivande. Men att de två sakerna skulle föras samman och leda in henne på en författarbana var inget självklart. Hon utbildade sig i stället till lärare i svenska och historia.

Inget självskrivet yrkesval 

Bytet av yrkesbana gjorde hon när hon för något tiotal år sedan flyttade till Åkarp, tillsammans med sin man Dick Harrison, professor i historia och författare till en rad böcker.

– Jag sade upp min tjänst som lärare och ville göra något annat, jag visste bara inte vad, berättar hon.

Det var hennes make som tyckte att hon borde skriva en bok. Han fick upprepa sitt förslag ett antal gånger, innan Katarina Harrison Lindbergh tog till sig tanken på allvar. Hon hade då arbetat som korrekturläsare för Norstedts förlag, och tänkte att det var dem hon ville skriva för, frågan var bara vad.

– Jag var ju varken känd eller expert på något, säger hon.

Detta var när den senaste vampyrflugan härjade som värst, med serier som Twilight. Katarina Harrisson Lindbergh undersökte om det fanns någon faktabok på svenska om vampyrer, vilket det inte gjorde. Norstedts nappade på hennes förslag om att skriva en bok i ämnet.

– När jag började arbeta med boken så insåg jag att jag verkligen inte visste något om vampyrer. Det lilla jag trodde jag visste visade sig inte stämma alls, säger hon.

Hennes nya bok handlar däremot om ett ämne hon både kände till och sedan länge har fascinerats av.

– Det var förlaget Historiska media som kom med förslaget om att skriva en faktabok om nordisk mytologi. Jag tackade genast ja och tyckte att det var roligt att få gräva ner mig i ett ämne som intresserade mig, säger hon.

Upplagd som en uppslagsbok

Nordisk mytologi, från A till Ö, är till större delen upplagd som en uppslagsbok där man kan slå upp och läsa om både ord, varelser och företeelser som finns omnämnda i de skrifter som finns om nordisk mytologi.

Boken inleds med några kapitel om bland annat källkritik, där Katarina Harrison Lindbergh redogör för hur och vad man egentligen kan veta om något så diffust som tankevärlden hos människor som levde för mycket länge sedan.

– Jag vill berätta om det man faktiskt vet och inte bidra till att sprida vidare saker som andra människor tror sig veta, men som de egentligen bara har fantiserat ihop, säger hon.

Människor bland gudar och jättar

Materialet till boken har hon till stor del hämtat från de två eddorna, det vill säga de nedtecknade berättelser som finns, och forskningen kring dem. Den värld som presenteras i boken är befolkad av både gudar, jättar och dvärgar, samtidigt som de lever med människor. Hur den här blandningen av religon och sagor egentligen ser ut är något Katarina Harríson Lindbergh tar upp och förklarar.

– Delar av de mytologiska berättelserna handlar om gudar som människor trodde på och tillbad. Men där finns också det som bör ses som rena sagor. Loke och Balder är sådana. I berättelserna kallas de för gudar, men det finns inga belägg för att de var gudar som människor faktiskt har trott på, utan bör ses som sagoväsen i spännande berättelser, säger hon.

Fakta

Den poetiska Eddan: Dikter som nedtecknades under 1200- och 1300-talet men som är av äldre ursprung och tidigare har överförts muntligt. Vissa dikter kan vara från 800-talet.

Snorres Edda: Skrevs under 1200-talet av Snorre Sturlasson, där han sammanställde äldre material om nordisk mytologi.

Snorre Sturlasson: Föddes sannolikt 1179 på isländska Västlandet och var en både mäktig, rik och lärd man. Eddan, som är hans mest kända verk, innehåller äldre berättelser om förkristen tro. Men verket ska läsas källkritiskt då Snorre Sturlasson lade till eget material och tolkade gamla riter genom sin egen kristna tro.

Källa: Nordisk mytologi från A till Ö