Nyheter.

2017-12-06 09:23
Den 2–3 december är det julstök på Kulturen med marknader, musik, pyssel samt hälsa på hos tomtefamiljen. Klockan 11–17 alla dagar.   Bild: Jenny Wickberg
Den 2–3 december är det julstök på Kulturen med marknader, musik, pyssel samt hälsa på hos tomtefamiljen. Klockan 11–17 alla dagar.

Julmarknader i Skåne

Den som går mellan de julpyntade stugorna på Kulturen i Lund får vandra en stund innan den första granen dyker upp. Samma sak gäller för tomtar och inslagna paket. De jultraditioner som går längst tillbaka i tiden av dem vi har i dag, är gröten och lutfisken.

– Tre ord som sammanfattar det som går genom alla jular är värmen, ljusen och givmildheten, säger Anders Jansson, intendent och Kulturens expert på julfirande.

På Kulturen har man bullat upp och dukat fram till ett julstråk som går genom olika hem. Det tidigaste julfirandet möter man i Mäsinge-stugan, som en gång i tiden stod i byn Mäsingen i nordvästra Skåne. Stugan är med dagens mått liten och enkel, där alla vintertid bodde i ett enda rum. Men den familj som bodde där vid 1800-talets början kan ändå räknas som välbärgade bönder som hade råd med ett rikligt julbord. Julgrisen var slaktad och medgav flera olika fläskrätter. Lutfisken fanns där. Samt grötfatet, som i det här fallet bestod i kornmjölsgröt toppad med en stor smörklick.

– Jag får ofta frågan hur man firade jul i Skåne, men det går inte att svara på. Firandet såg olika ut beroende på var i Skåne man bodde och vilken tid som avses. Det har dessutom varit skillnad mellan stad och land. När det gäller gröten så åt man till exempel bovetegröt i södra Skåne, medan det var kornmjöl i de norra delarna, säger Anders Jansson.

Julgranen en ny sed

Prästgården är fint dekorerad. Hur mat, pynt och annat tog sig ut har hämtats ur en text av Carl Erngisel Hyltén Cavallius, som i detalj beskriver hur hans jular hemma hos mormor och morfar firades. Till detaljerna hör gåsägg som kokades och försågs med pappersvingar, för att illustrera Guds heliga ande.Tiden är där kring 1820-talet och här finns en liten julgran, som då är en helt ny sed som kommit från Tyskland och som sedan letade sig norrut i landet.

Två årtionden senare firade familjen Thomander jul i sitt hus inne i Lund. Här finns också en gran, men om det är helt historiskt korrekt vet man inte.

– Vi vet bara att de köpte gran när de senare bodde i Göteborg, säger Anders Jansson.

Granen är fint dekorerad och inspiration både till detta och de pappersgirlanger man pryder bostaden med kommer från HC Andersens saga ”Granen”.

Mager och eländig gris

Den fattigaste av de jular man kan se på Kulturen är den som firades i Bosmålatorpet, en liten stuga som hämtats från Urshult i Småland. Den jul som dukas fram är från 1904 då en kvinna bodde där med sina sju barn. Hennes enda julprydnad var en fin ljusstake, ett så kallat julträd.

– Ett år hade en av sönerna som flyttat hemifrån tänkt bjuda sin familj på ett rejält firande, så han köpte en gris som skulle vara välgödd lagom till jul. Men familjen hade inte råd att ge grisen ordentligt med mat så när han kom hem igen var den mager och eländig, berättar Anders Jansson.

Det är först i Kulturens arbetarbostad på 1930-talet som den nutida besökaren känner igen mer av det egna julfirandet. Här finns både tomtar, pyntad gran och i en skål ligger fyra apelsiner.

– Jag kan tycka att det är för mycket apelsiner. Det var en lyxvara som man vid den här tiden knappast köpte mer än en eller två av, säger Anders Jansson.

Julfirandet är och har alltid varit föränderligt.

– Vykort med Jenny Nyström-motiv var en tidig inspirationskälla och senare hämtade man mycket idéer från bilder i tidningar, på samma sätt som vi i dag kan få tips via bilder i sociala medier, säger Anders Jansson.

Under det senaste året har han blivit medveten om en ny, och för honom överraskande trend.

– Många gör numera sig av med allt julpynt efter helgerna. De slänger det eller skänker det till någon second hand-butik. Nästa år köper de nytt, kanske som second hand. Det förvånar mig, för jag trodde de flesta sprarade barnens handgjorda smällkarameller från år till år, säger han.

 

Julmarknader:

Helsingborg
3 december. Julskyltning i centrum med försäljning, tomtar, luciakröning, lotterier med mera. Klockan 13–19.

Höör
1–3 december. Marknad på Bosjökloster slott med 75 utställare i slott och valv, stall och loge och stallgårdar. Skånskt hantverk och delikatesser. Julkonserter i kyrkan, julpyssel med hemslöjdsföreningen, ponnyridning och hästkörning, julklappsjakt i parken. 11–17 på lördagen och 11–16 på söndagen.

Kristianstad
3 december. Traditionell julmarknad på museet med hantverk, fika och lotterier. Klockan 11–17.

Lund
2–3, 9–10, 16–17 december. Julmarknad på Stortorget. Under marknaden kan man köpa julklappar, njuta av levande musik, möta karaktärer från sagornas värld i det nyskapade Vinterlandet, träffa tomteparet och åka hästskjuts.

På Stortorget finns också den stora klädda granen och Vinterlunds snölekplats. Lördagar 10–17 och söndagar 12–17.

Skurup
1–26 december. Johanna-museet fylls med bröd bakat på gammaldags vis och  hantverkarnas kreationer på varianter av dockor, tomtar, keramik, med mera. Snapssällskapet visar hur man kryddar julsnapsen. Klockan 11–16.

Malmö
1–23 december. Gustav Adolfs torg, Södra tullgatan och Davidsbro, öppet söndag–torsdag, med försäljare i trähyttor.

3 december. Klockan 10–17 firas årets Jul på slottet. Det är fri entré till hela museet denna dag, med allt från hantverk till körsång, julpyssel och dans kring granen

8–10 december. Julmarknad på Katrinetorp där tradition möter moderna inslag. Här blandas svenskt hantverk med blommor, mat och antikviteter i  juldekorerad gårdsmiljö.