Reportage.

2017-11-29 06:00
”Att inte bli delaktig i sina vardagsbestyr och inte heller i den tekniska utvecklingens landvinningar minskar inte offerbilden av funktionshindrade”, menar Alexander Masic. Bild: Fayme Alm
”Att inte bli delaktig i sina vardagsbestyr och inte heller i den tekniska utvecklingens landvinningar minskar inte offerbilden av funktionshindrade”, menar Alexander Masic.

Funktionshindrade blir passiva i onödan: ”Tekniken når inte oss”

Målen finns. Tekniken finns. Men i praktiken görs ändå väldigt lite för att förhindra att personer med funktionshinder blir passiva i onödan.

”På papperet prioriteras vår självständighet, men i verkligheten brister det”, säger Alexander Masic, som lever med en svår synskada.   

Trots alla vackra ord riskerar alltför många synskadade att bli passiviserade i stället för aktiverade när det kommer till vardagliga sysslor som att sköta sitt eget hushåll, anser Alexander Masic, 51 år, som är synskadad sedan födseln och numera blind.

– Som det är nu, så kommer hemtjänsten och städar mitt hem i stället för att lära mig hur jag själv kan göra det. Detsamma gäller tvätt och matlagning, säger han och efterlyser personer som gör honom delaktig i hushållssysslorna i stället för att själva utföra dem.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Det är inte bara i hemmet som Alexander Masic saknar delaktighet. Han skulle också vilja träffa elsjälarna som delar med sig av sina kunskaper om den nya tekniken, lättillgänglig via dagens mobiltelefoner. Även för synskadade.

– Det verkar finnas brist på kompetens när det kommer till personer som kan lära ut olika moment i samband med förflyttning så att man själv kan ta sig till affären eller till jobbet. Som synskadad behöver man kunna lösa problem vid till exempel tågförseningar som kan innebära tågbyten. Får man tryggheten som gör att man kan hantera också det oplanerade när man är på väg någonstans behöver man inte stirra upp sig.

Hjälpmedlen finns

Med hjälp av ny teknik har särskilda gps-appar tagits fram för synskadade och det finns också andra appar som Alexander Masic anser vara alldeles utmärkta hjälpmedel när det kommer till moment som hör till förflyttning.

– Hur ska vi kunna hantera dem om ingen lär oss hur de fungerar?    Att inte bli delaktig i sina vardagsbestyr och inte heller i den tekniska utvecklingens landvinningar minskar inte offerbilden av funktionshindrade, en bild som även medier bidrar till, menar Alexander Masic.

– Alltför ofta lyfter medierna fram hur synd det är om en person som förlorat hemtjänst eller färdtjänst och ibland kan det vara befogat. Men medierna kunde också skriva om funktionshindrade, som kan och gör saker och ting. Nu förstärker de den roll som jag tycker att både politiker och organisationer håller oss fast i.

I teorin ser villkoren för funktionshindrade annorlunda ut. Målen finns där: Regeringen använder ord som samhällsgemenskap, delaktighet, jämlikhet och mångfald när de beskriver målsättningen för sin funktionshinderspolitik.

Och visionerna: ”Barn, unga och vuxna med synnedsättning ska få förutsättningar att träna för att utveckla och bibehålla sin funktionsförmåga”, som Synskadades riksförbund formulerar det.

Liksom anspråken på delaktighet: ”Alla ska vara fullt delaktiga i samhället oavsett funktionsförmåga och utöver den generella tillgänglighet till lokaler, kollektivtrafik och utbildning även få stöd på individuell nivå”, skriver SKL, Sveriges kommuner och landsting.

Många blir deppiga

Alexander Masic är väl medveten om att när dessa teorier ska omsättas i praktiken så landar det ofta i en fråga om resurser, men han anser att det hög tid att titta på hur fördelningen av dem sker.

– Systemet verkar nästan sträva mot passivisering, men de flesta mår inte bra av att inte kunna påverka sina liv. De blir deppiga och äter antidepressiva medel. Rehabiliterar man funktionshindrade till att klara så mycket som möjligt själva mår individen bättre och samhället sparar pengar.

För att nå dithän tror han att branschen runt funktionshindrade behöver fler manliga medarbetare.

– När en bransch förblir kvinnodominerad, som den här, får den ofta behålla sin låga status. Därför behöver vi personer, både kvinnor och män, som vill driva den framåt, under de senaste åren har den stagnerat. Vi behöver göra framsteg och ändra förhållningssättet till funktionshindrade. Liksom alla andra människor har vi förmåga till utveckling, säger Alexander Masic.