Nyheter.

2017-03-31 05:41
”För få plats på ett särskilt boende måste du ansöka om detta genom att skriftligt fylla i en blankett. Det är inget som någon med demenssjukdomar gör”, menar Eva Wiman, rådgivare för Malmö anhörigförening. Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
”För få plats på ett särskilt boende måste du ansöka om detta genom att skriftligt fylla i en blankett. Det är inget som någon med demenssjukdomar gör”, menar Eva Wiman, rådgivare för Malmö anhörigförening.

Demenssjuka fastnar i byråkratin

På pappret är kön till äldreboenden inte lång. Men i verkligheten är det svårt för personer med demenssjukdomar och andra svårigheter att få en plats i tid. Ett system med komplicerade regler och flera inblandade handläggare gör att vårdbehövande fastnar på vägen.

Vårdkedjan som ska trygga de äldres behov av omsorg bryts när de äldre tvingas byta handläggare alltför ofta. Det hävdar Eva Wiman, rådgivare för Malmö anhörigförening, som är kritisk till ett system där många med demenssjukdomar fastnar.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– För få plats på ett särskilt boende måste du ansöka om detta genom att skriftligt fylla i en blankett. Det är inget som någon med demenssjukdomar gör, säger hon.

De som är friska nog att kunna fylla i blanketten kan sedan hamna i en lång och tidsödande process. Den som bor hemma med hemtjänst har en biståndshandläggare som sköter detta. Om de kommer till sjukhus får de där en ny handläggare och kommer de sedan vidare till ett korttidshem väntar en tredje handläggare där. När de vill ansöka om en plats på ett permanent boende så är det ytterligare en ny handläggare som ska träffa dem och bedöma deras situation.

Att problemet med att brukare tvingas möta flera handläggare finns bekräftas av Cecilia Cervin, verksamhetschef för Stadsområde Söder.

– Det stämmer, det kan dock variera mellan olika stadsområden, uppger hon.

Utgår alltid från den enskildes egna vilja

Den långa väntetiden gör att brukare med demenssjukdom kan välja att ta tillbaka sina ansökningar.

– För att få träffa en handläggaren är det ofta en väntetid på ett par månader. När besöket sedan äger rum kan de äldre ha glömt att de ens har sökt. Deras demenssjukdom kan då mycket väl göra att de svarar att de trivs bra hemma och vill vara kvar där. Det räcker för att deras ansökan ska tas tillbaka, säger Eva Wiman.

Att på grund av sjukdom frånta en brukare rätten att bestämma själv blir ytterligare ett hinder som kan fördröja processen.

– Vi utgår alltid från den enskildes egen vilja, den enskilde kan ha speciella önskemål som tar tid att verkställa på just det önskade boendet. Gäller det brukare med minnesproblematik krävs det ibland tillsättande av legal företrädare (god man eller förvaltare, reds anm.) innan flytten kan genomföras, det kan handla om att den enskilde inte själv vill flytta och inte har insikt i sin egen situation, förklarar Cecilia Cervin.

Inte lång kö

I veckan, när ETC Malmö hörde sig för, stod 53 personer i kö för plats på ett vårdboende, 53 personer väntade på plats i ett gruppboende för specifika behov, där demenssjukdomar ingår. Det var dessutom tre personer som köade för en plats i ett boende för personer med psykiatriska diagnoser. Sett till utbudet av platser (se faktaruta) är det inte många.

– När det gäller erbjudande om lägenhet inom tre månader, så har alla personer i kön fått detta, säger Hans Andersson, sektionschef för vård- och boendeavdelningen.

Kommunalrådet Carina Nilsson (S) säger att hon inte känner till problemet med många handläggare.

– Om det stämmer så är det något vi får ta och titta närmare på.

Att en brukare kan avstå från att ansöka om plats på ett boende, trots att deras anhöriga tycker annorlunda och ser att de far illa, är enligt Carina Nilsson (S) inte enkelt att lösa.

– Lagen står i det här läget på den enskildes sida. Brukare måste vilja själv för att en ansökan ska göras.