Debatt. .

2017-03-09 08:00
”Trots sämre resultat får friskole­elever bättre slutbetyg. Skälet är att skolor med vinstsyfte ger glädjebetyg för att locka elever att söka”, skriver debattören Åke Lindroth.  Bild: Pontus Lundahl/TT
”Trots sämre resultat får friskole­elever bättre slutbetyg. Skälet är att skolor med vinstsyfte ger glädjebetyg för att locka elever att söka”, skriver debattören Åke Lindroth.

Vinster i välfärden en självklar valfråga

Sverige är det enda landet i världen där privata skolor finansieras med skattemedel, vilka sedan kan plockas ut i vinst – helt utan kontroll. Under min tid, som ledamot i Höganäs kommuns utbildningsnämnd, försökte jag få en samlad redovisning av friskolornas ekonomiska status. Tyvärr visade det sig vara omöjligt.

Hur det är i dag vet jag inte, men under de senaste fem-sex åren har jag inte tagit del av någon rapportering från något håll, som visar hur vinster och löneuttag fördelar sig mellan de olika privatskolorna. Det handlar ändå om miljonbelopp, av våra kommunala skattemedel, som betalas ut till kommunens och andra kommuners friskolor!

I Sverige var år 2014 de totala övervinsterna, som plockades ut ur skolan, 725 miljoner kronor. Det hade räckt till 1 700 skolkuratorer eller 116 000 datorer, enligt SSU:s beräkningar. (Skolvärlden 1/17) Ja, men privatskolorna producerar ju elever med högre betyg än de kommunala? Detta kan möjligtvis vara en seglivad myt för att kunna peka på privatskolornas goda kvalitetsnivåer och därmed deras berättigande.

I våras kunde emellertid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visa, att gymnasieelever på privatskolor(friskolor) presterar sämre på nationella proven än elever på kommunala gymnasieskolor. Trots sämre resultat får friskole-elever bättre slutbetyg. Skälet är att skolor med vinstsyfte ger glädjebetyg för att locka elever att söka. Konkurrensen om eleverna får således oönskade konsekvenser för likvärdigheten i skolan.

Vi kan jämföra oss med exempelvis Finland och Estland, som toppar EU-ländernas PISA-resultat, trots en högst påtaglig bostadssegregation. Bekymmersamt för Sverige är att likvärdigheten inom skolan minskar. För att öka likvärdigheten i skolan ska man ”slopa det fria skolvalet och systemet med friskolor”, enligt professorn i pedagogik Marianne Dovemark. Hennes professorskollega, Jonas Ivarsson, säger i klartext: ”Sluta betrakta skolan som en marknad och låt staten återta ansvaret”. För en ökad likvärdighet i skolan är det givetvis grundläggande, att fördelningen av resurser sker utifrån en demokratisk logik och inte utifrån marknadens logik.

Det är i detta perspektiv, som vi måste betrakta och reagera på, att 725 miljoner kronor försvinner i övervinster ur skolan. Även om bostadssegregationen är en stor bov i problematiken kring den minskande likvärdigheten i skolan, så kan vi ändå göra mycket med 725 miljoner inom ramarna för den förda skolpolitiken. Även om alla de friskoleägare, som var med och delade på de 725 miljonerna, driver skolor med godkända kvalitetsnivåer, så är det ändå fel att 725 miljoner av våra skattepengar försvinner i vinster så länge det fortfarande finns elever som behöver ökade resurser för att klara skolan med godkända betyg.

Jag hoppas verkligen, att vänsterkrafterna baxar frågan om vinstförbud framför sig till nästa val om två år. Tyvärr verkar det bara vara Vänsterpartiet, som just nu, tar frågan på riktigt stort allvar.

Från att ha varit en ledande nation med avseende på resultat, så är vi nu en medelgod nation bland EU-länderna i PISA-mätningarna. Någon höjdare blev inte omstöpningen av den svenska skolan. Nu har man, till mångas förtvivlan, påbörjat omorganisationen av polisväsendet. Jag befarar det värsta!